Laddoperatörer i Sverige, hela kartan över vem som gör vad

Alla laddoperatörer i Sverige gör inte samma sak, och det är själva förklaringen till att marknaden känns rörig. Vissa äger stolparna. Vissa äger appen. Vissa äger bara mjukvaran som de andra kör på. Tre helt olika affärer, samma ord på visitkortet.

Enligt öppen data från NOBIL, den nordiska laddstationsdatabas som drivs av Norsk elbilforening, fanns den 28 augusti 2026 sammanlagt 281 aktörer med minst en publik laddstation i Sverige. Av dem driver 173 en enda station. Analysföretaget Symbioen, som mäter driftdata kvartalsvis, räknar samtidigt 66 svenska nät. Båda siffrorna stämmer. De mäter olika saker.

Den här genomgången kartlägger hela kedjan: de publika näten du laddar i längs vägen, de fastighetsnära laddoperatörerna som driftar garaget hemma, och plattformslagret under dem båda som nästan aldrig syns utåt.

Tre roller som ständigt blandas ihop

Innan någon jämförelse blir meningsfull behöver tre roller hållas isär. De flesta missförstånd i branschen bottnar i att de klumpas ihop.

CPO, Charge Point Operator. Den som äger eller driftar den fysiska laddpunkten. CPO:n ansvarar för att stolpen fungerar klockan tre på natten, att elen är inköpt och att servicebilen rullar när något går sönder.

eMSP, e-Mobility Service Provider. Kundrelationen. Appen, laddkortet, kvittot och priset du faktiskt betalar. En eMSP kan sälja laddning i nät den inte äger en enda stolpe i.

CPMS, plattformen. Mjukvaran mellan stolpen och användaren. Den hanterar identifiering, mätning, betalning, lastbalansering och felrapportering. Plattformsbolagen syns sällan i förarens app, men de finns under en stor del av marknaden.

Ett bolag kan spela alla tre rollerna. ChargeNode och Eways gör det. Andra renodlar: Monta och ChargePanel bygger plattform åt andra, Voltiva driftar anläggningar men köper sitt IT-system utifrån. Skillnaden avgör vem du ringer när något inte fungerar, och den avgör hur enkelt det är att byta.

Så stor är den svenska laddmarknaden

Publik laddning i Sverige domineras av ett tiotal aktörer. Enligt NOBIL-datan står de tio största laddoperatörerna för ungefär 70 procent av alla publika laddstationer i landet. Tabellen nedan visar de femton största räknat på antal publika stationer, hämtat den 28 augusti 2026.

Operatör	Publika stationer	Publika laddpunkter	Högsta effekt
ChargeNode	1 352	10 849	600 kW
Qwello	1 319	2 356	22 kW
Vattenfall	893	6 803	400 kW
Voltiva	585	2 592	400 kW
Virta	529	2 525	500 kW
Monta	477	2 446	500 kW
OKQ8	389	1 484	400 kW
Milepost	252	1 286	180 kW
Circle K	213	1 449	1 000 kW
Eways	209	2 049	500 kW
Waybler	187	1 459	22 kW
Aimo	186	1 842	150 kW
Recharge	168	1 435	400 kW
E.ON	160	925	400 kW
Eviny Sverige	133	1 316	500 kW

Två saker sticker ut. Qwello ligger tvåa på antal stationer med en maxeffekt på 22 kW, vilket säger allt om vad bolaget gör: gatuladdning i stadsmiljö, inte motorvägsladdning. Circle K har den högsta noterade effekten i hela materialet, 1 000 kW, vilket avser den kraftigaste enskilda laddpunkten och inte nätet som helhet.

Den viktigaste insikten ligger dock i vad tabellen inte visar. ChargeNode uppger själva över 60 000 laddpunkter i Norden. I NOBIL syns 10 849 av dem. Skillnaden är inte marknadsföring, den är segmentering: merparten av bolagets uttag sitter i låsta garage och på arbetsplatser, alltså utanför den publika statistiken. Samma sak gäller Eways, Voltiva och Joulia.

Att jämföra ett fastighetsnära bolags egen siffra med ett snabbladdningsnäts publika siffra är därför meningslöst. Det är två olika affärer.

De publika laddnäten och vem som äger dem

Ägarstrukturen i publik laddning har ritats om kraftigt under 2026. Tre affärer förklarar det mesta.

Vattenfall InCharge köpte i juli 2026 Nima Energys svenska ultrasnabbladdning. Affären omfattar 178 befintliga ultrasnabba laddpunkter på 16 platser med kapacitet upp till 300 till 400 kW, samt 254 planerade laddstationer på 36 nya platser. Vattenfall uppgav i samband med förvärvet att bolaget har mer än 48 500 laddstationer i Sverige, Nederländerna och Tyskland, varav omkring 7 500 i Sverige.

Mer och Eviny gick samman den 9 juli 2026. Det nya bolaget heter Eviny Elektrifisering, har huvudkontor i Bergen och ägs till 57 procent av Eviny och 43 procent av Statkraft. Mer ägde och drev fler än 3 500 laddpunkter i början av 2026. Sammanslagningen omfattar Norge, Sverige och Danmark, och parterna beskriver det nya bolaget som största snabbladdoperatör i Norge och Sverige med en marknadsandel på 14 procent i Sverige.

Joulia bildades när norska Aneo Mobility och Elaway slogs ihop, och tog namnet i augusti 2026. Bolaget uppger fler än 65 000 aktiva laddpunkter, drygt 2 000 bostadsföretag som kunder och verksamhet i fyra nordiska länder. Ägarbilden består av HitecVision, TrønderEnergi, Gresham House och Eviny.

Vid sidan av jättarna finns nät med tydligare nisch. OKQ8 driver nära 1 000 laddpunkter i Sverige tillsammans med Skellefteå Kraft. Ionity driver ett paneuropeiskt motorvägsnät där hela affären bygger på abonnemang. Hedin Supercharge ägs av Hedin Mobility Group, levererar upp till 400 kW och köper sin dygnetruntsupport av Virta. Cheap Charge ingår i GELL Group i Löddeköpinge och driver drygt 60 stationer med Siemens-laddare på 300 till 400 kW som kan mata fyra bilar samtidigt. Milepost kallar sig Sveriges första oberoende laddoperatör, saknar kopplingar till elnätsbolag och hårdvaruleverantörer, och har vuxit genom att köpa upp kommunala och bilhandlarägda laddstationer.

Ett par detaljer förtjänar att lyftas. E.ON finns i statistiken som två skilda bolag: E.ON Drive Infrastructure, som driver de publika snabbladdarna, och E.ON Energilösningar. I Symbioens kvalitetsmätning för andra kvartalet 2026 hamnade det förstnämnda på förstaplats med index 92,9 medan det sistnämnda låg på 89,1. Samma varumärke, två helt olika verksamheter. Vi har gått igenom hela den mätningen i artikeln om hur pålitliga Sveriges laddstationer faktiskt är.

Konsolideringen är inte klar. Frågan om vilka affärsmodeller som faktiskt bär över tid har vi resonerat kring i vår marknadsanalys av de svenska laddoperatörerna.

Vad laddning faktiskt kostar hos de publika näten

Prismodellerna skiljer sig mer än priserna. Några nät har ett fast pris dygnet runt, andra prissätter efter tid på dygnet, och en tredje grupp bygger hela affären på abonnemang. Siffrorna nedan hämtades från respektive operatörs egna sidor den 29 augusti 2026 och ändras löpande.

Nät	Prismodell	Utan abonnemang	Med abonnemang	Abonnemangsavgift
Ionity	Fast, fyra abonnemangsnivåer	5,79 kr/kWh i appen, 6,09 kr/kWh spontant	3,47 kr/kWh (Power 365)	1 360 kr/år
Recharge	Fast	5,99 kr/kWh	4,49 kr/kWh (MOVE)	79 kr/mån
Mer	Tidsdifferentierat	Fast dygnspris vid drop-in	Från 3,40 kr/kWh nattetid	79 kr/mån, ger 20 procent rabatt
Circle K	Fast	5,89 kr/kWh på 300 till 400 kW	EXTRA-medlemspris	Medlemskap
OKQ8	Fast, samma oavsett betalsätt	5,49 kr/kWh på 150 till 200 kW	Samma pris	Ingen
Vattenfall InCharge	Tidsbaserat på egna snabbladdare	Visas i appen per station	Samma pris	Ingen

Mönstret är tydligt. Ionity har marknadens högsta spotpris och marknadens lägsta abonnemangspris, vilket gör nätet dyrt för den som laddar sällan och billigt för den som laddar mycket. OKQ8 och Vattenfall InCharge går motsatt väg och tar bort abonnemangsledet helt. InCharge publicerar dessutom inga priser alls på webben, utan hänvisar till appen, eftersom priset varierar över dygnet på bolagets egna snabbladdare.

Roaming lägger på ett skikt till. Circle K tar 5,89 kr/kWh i sitt eget nät men 6,64 kr/kWh när du laddar hos Mer via Circle K, och 6,96 kr/kWh hos Ionity via Circle K. Bekvämligheten att slippa ännu en app kostar alltså runt en krona per kilowattimme. Vi har räknat på det i genomgången av vad roaming gör med laddpriset.

Fastighetsnära laddoperatörer för BRF och företag

Den här delen av marknaden är större i antal uttag men mindre synlig, eftersom uttagen sitter bakom en bom. Här är kunden en styrelse eller en fastighetschef, inte en förare, och konkurrensen handlar om drift, debitering och support snarare än om pris per kilowattimme.

Operatör	Ursprung och ägare	Egen uppgift om storlek	Plattform
ChargeNode	Svenskt, Charge Node Europé AB i Mölndal	Över 60 000 laddpunkter i Norden	Egen
Joulia	Norskt, Aneo Mobility och Elaway sammanslagna	Fler än 65 000 aktiva laddpunkter	eMabler i OCPP-lagret
Wattif EV	Norskt, grundat 2021	Över 45 000 laddpunkter i sex länder	AMPECO
Eways	Svenskt, ägs av KG Knutsson	Över 20 000 uppkopplade laddpunkter	Egen
Voltiva	Svenskt, Västerås, grundat 2021	Övertog 11 000 ladduttag från Vattenfall InCharge	Charge46 från Mobility46
Current	Svenskt, Current Sweden Eco AB	Över 2 000 kunder, cirka 50 000 användare	Egen
RE&GO	Svenskt, Vadstena, majoritetsägt av Energifabriken	Redovisas inte publikt	Egen, RE&GO Pay
Aimo	Parkeringsbolag med laddning i samma app	Redovisas inte publikt	Egen

Voltiva är det tydligaste exemplet på hur snabbt segmentet konsolideras. Bolaget grundades 2021, och i december 2025 tog det över en portfölj på 11 000 ladduttag och drygt 700 kunder från Vattenfall InCharge. Migreringen till Voltivas OCPP-baserade plattform inleddes i januari. Vattenfall renodlade mot publik infrastruktur, Voltiva tog fastighetsmarknaden.

Eways gick motsatt väg. Bolaget försattes i konkurs i december 2024 och verksamheten köptes i januari 2025 av familjeföretaget KG Knutsson. Idag anger Eways över 20 000 uppkopplade laddpunkter i landet och riktar sig mot BRF, fastighetsbolag, företag och tunga transporter.

RE&GO i Vadstena visar att storlek inte är allt. Bolaget är hårdvaruoberoende, stöder både OCPP och OCPI för AC och DC, och erbjuder betalning utan app via RE&GO Pay. Med Energifabriken som majoritetsägare sedan 2023 har bolaget bland annat vunnit uppdraget som laddoperatör åt energibolaget Kraftringen.

Plattformarna som alla andra kör på

Under varumärkena finns ett fåtal plattformar. Att veta vilken av dem en laddoperatör kör på säger mer om vad anläggningen faktiskt klarar än vad broschyren gör. De fyra plattformar som har bredast närvaro i Sverige har vi profilerat var för sig i genomgången av backendplattformar.

Plattform	Ursprung	OCPP-stöd	Hårdvaruoberoende	Öppna priser	Känd användare i Sverige
Monta	Danskt, Köpenhamn	1.6J och 2.0.1 i produktion	✓	✓	Mindre operatörer, BRF, företag
Virta	Finskt	Version anges inte publikt	✓	✕	OKQ8, Hedin Supercharge (support)
CloudCharge	Svenskt, Göteborg, del av DEFA	1.5, 1.6 och 2.0.1	✓	✓	DEFA-anläggningar, hotell, BRF
Charge46	Svenskt, Mobility46	Stöder OCPP-kompatibla laddare	✓	✕	Voltiva
ChargePanel	Svenskt, börsnoterat	Över 400 laddarmodeller	✓	✕	Cheap Charge
Zaptec Portal	Norskt	1.6J, box-nivå eller moln	✕	✕	Zaptec-anläggningar
Easee Cloud	Norskt	1.6J, molnemulerat eller native i beta	✕	✕	Easee-anläggningar
Charge Amps Cloud	Svenskt	OCPP-baserat med öppet API	✕	✕	Charge Amps-anläggningar

Monta är det enda större plattformsbolaget som publicerar en komplett prislista. Nivån Starter gäller upp till 200 laddpunkter och kostar 300 euro första året med 5 procent i transaktionsavgift. Advanced gäller från 200 laddpunkter och kostar från 500 euro per månad i plattformsavgift plus 5 euro per AC-uttag och 8 euro per DC-uttag i månaden, med 2 procent i transaktionsavgift. CloudCharge anger 59 kr per ladduttag och månad exklusive moms plus 11 procent på transaktionerna, vilket motsvarar 5,90 euro på den internationella prislistan. Övriga hänvisar till offert, vilket vi har brutit ner i artikeln om vad en laddoperatör kostar.

Mönstret sträcker sig längre än så. Recharge kör på Driivz enligt plattformens eget kundcase. Wattif EV och Elaway är båda publicerade kundcase hos AMPECO. Joulia, som bildades när Aneo Mobility och Elaway slogs ihop, bär därför med sig två plattformsarv: Elaway låg hos AMPECO medan Aneo Mobility hade migrerat till eMabler, som numera listar Joulia bland sina kunder. För en styrelse som skriver på idag är det en konkret fråga vilket system den egna anläggningen faktiskt hamnar på. Hela kartan över vem som kör på vems teknik, med protokollversioner och priser, finns i vår jämförelse av laddplattformar och CSMS.

Hårdvarutillverkarnas moln förtjänar en varning. En Zaptec kan kopplas mot en tredjeparts plattform på två sätt, men båda kostar något: kopplas laddaren direkt på boxnivå tappar du Zaptecs egen fas- och lastbalansering, och väljer du molnvarianten sköter Zaptec energistyrningen medan operatören bara hanterar identifiering, utan stöd för OCPP:s standardprofiler för smart laddning. Easee har på motsvarande sätt både en molnemulerad OCPP och en native variant, där den senare fortfarande beskrivs som beta och rekommenderas för testmiljöer. Öppen OCPP betyder alltså inte automatiskt att all funktionalitet följer med. Det resonemanget utvecklar vi i genomgången av dold leverantörslåsning.

OCPP, OCPI och roaming, det som kopplar ihop näten

Två protokoll håller ihop hela branschen, och de löser olika problem.

OCPP är språket mellan laddstationen och molnet. Version 1.6 kom 2015 och dominerar fortfarande installerad bas. Version 2.0.1 kom 2020 och godkändes som IEC-standard 2024. Version 2.1 släpptes 2025 och lägger till stöd för ISO 15118-20 med dubbelriktad energiöverföring, ett funktionsblock för V2X, styrning av distribuerade energiresurser, förbättrad smart laddning, batteribyte, lokal kostnadsberäkning och säkra dynamiska QR-koder. Skillnaderna mellan versionerna har vi detaljerat i jämförelsen av OCPP 2.0.1 och 2.1.

OCPI är språket mellan operatörer. Det är OCPI som gör att din app hittar en stolpe i ett nät din leverantör inte äger, ser rätt pris och kan starta sessionen. Utan OCPI, eller en roamingnav som Hubject, blir varje nät en egen ö.

I praktiken ser det ut så här på svenska marknaden. OKQ8:s laddinfrastruktur körs på Virta, vilket är förklaringen till att OKQ8 lovar över 10 000 laddplatser i Europa utöver de nära 1 000 egna i Sverige. ChargePanel tecknade i mars 2025 ett roamingavtal med Vattenfall InCharge som gav bolagets användare tillgång till cirka 6 700 publika laddare. E.ON Drive Infrastructure listar roamingpartner som Plugsurfing, Shell Recharge och Elli.

Frågan att ställa en leverantör är inte om de stöder OCPP, för det gör alla. Frågan är vilken version som körs i produktion just nu, hur många av deras stationer som faktiskt kör den, och om OCPI-kopplingen går mot en roamingnav eller mot enskilda bilaterala avtal.

Plug and Charge och AFIR-kraven som ritar om kartan

EU-förordningen AFIR sätter ett antal hårda datum som redan avgör vilka plattformar som överlever. Sammanställningen bygger på förordning 2023/1804 och den kompletterande förordningen 2025/656 som publicerades i juni 2025.

Datum	Krav	Omfattar
13 april 2024	Kortläsare eller kontaktlös betalning	Nya publika laddpunkter från 50 kW och uppåt
14 april 2025	Statisk och dynamisk data ska publiceras fritt via nationell åtkomstpunkt	Publika laddpunkter, i Sverige via Trafikverket
8 januari 2026	Stöd för EN ISO 15118-2	Nyinstallerade eller renoverade publika AC-laddpunkter
1 januari 2027	Kortbetalning eftermonterad	Befintliga publika laddpunkter från 50 kW nära TEN-T-vägar och säkra parkeringar
1 januari 2027	Stöd för EN ISO 15118-20	Nyinstallerade eller renoverade Mode 3-laddpunkter, publika och privata

Kraven på prisinformation är lika konkreta. Laddpunkter från 50 kW ska visa priset per kilowattimme för en engångsladdning, med eventuellt minuttillägg redovisat separat. Under 50 kW får priset anges per kilowattimme, per minut eller per session, men samtliga kostnadsposter ska framgå.

ISO 15118-kravet är det som skiljer agnarna från vetet. Plug and Charge förutsätter att bilen, laddstationen, operatörens plattform och certifikatkedjan alla stöder standarden. En laddoperatör vars plattform sitter fast i OCPP 1.6 utan uppgraderingsväg får svårt att leverera det. AutoCharge, som identifierar bilen på dess MAC-adress, fungerar redan idag men saknar certifikatkedja och slutade fungera för många ID-ägare när Volkswagen införde rörliga MAC-adresser. Skillnaden mellan de två går vi igenom i artikeln om AutoCharge och Plug and Charge, och kortbetalningskravet i detalj i genomgången av AFIR-deadlinen 2027.

Så väljer du rätt laddoperatör

Vad som är rätt beror helt på vilken sida av bommen du står.

Som förare är det inte laddoperatörens storlek som avgör din vardag, utan om laddningen startar. Symbioens mätning för andra kvartalet 2026 visade att 87,4 procent av laddsessionerna i Sverige gick igenom, alltså att ungefär var åttonde försök misslyckades. Skillnaden mellan bäst och sämst av de 66 näten var samtidigt mindre än sex indexpoäng, så inget nät är oanvändbart. Ha konto direkt hos de två eller tre nät du använder mest i stället för att förlita dig på roaming, eftersom roaming både kostar mer och är krångligare att felsöka. Vår guide till laddkort och appar går igenom kombinationerna.

Som BRF eller företag är plattformsvalet viktigare än varumärket. Sex frågor avgör det mesta:

• Vilken OCPP-version körs i produktion på våra laddare, inte i produktbladet?
• Äger vi administratörskontot och SIM-korten, eller gör leverantören det?
• Får vi ut användare, sessionshistorik och fakturaunderlag i läsbart format vid avslut?
• Är plattformen egenutvecklad eller inköpt, och vad händer om underleverantören byter ägare?
• Vem svarar när en boende inte kan ladda klockan 22 på söndag, och inom vilken tid?
• Vad kostar transaktionerna, utöver avgiften per laddpunkt?

Den fjärde frågan är den som oftast glöms bort. En laddoperatör som kör på någon annans plattform har inte full kontroll över sin egen produktkarta. Det är inget fel i sig, men det är värt att veta innan ni skriver på fem år. Fler frågor att ta med till förhandlingen finns i checklistan för avtal med laddoperatör, och själva bytesprocessen i guiden om att byta laddoperatör. Ska ni ställa två konkreta plattformar mot varandra är jämförelsematrisen för laddplattformar byggd för exakt det.

Ska du välja laddbox och kabel till bilen först är Laddkollen snabbaste vägen dit.

Vanliga frågor om laddoperatörer i Sverige

Hur många laddoperatörer finns det i Sverige?

Enligt öppen data från NOBIL fanns den 28 augusti 2026 sammanlagt 281 aktörer med minst en publik laddstation i Sverige. Av dem driver 173 en enda station. Analysföretaget Symbioen, som ställer högre krav på datamängd, räknar 66 svenska nät. Räknar man in fastighetsnära laddoperatörer utan publika uttag blir antalet högre än så.

Vilken är Sveriges största laddoperatör?

Det beror på hur man mäter. På antal publika laddstationer är ChargeNode störst med 1 352 stationer och 10 849 laddpunkter enligt NOBIL. På publik snabbladdning uppgav Eviny och Mer efter sammanslagningen i juli 2026 en marknadsandel på 14 procent i Sverige. Vattenfall InCharge angav samtidigt cirka 7 500 laddstationer i Sverige.

Vad är skillnaden mellan CPO och eMSP?

En CPO äger och driftar laddpunkterna. En eMSP äger kundrelationen, alltså appen, laddkortet och betalningen, och kan sälja laddning i nät den inte äger något i. Många svenska bolag är båda delarna samtidigt, vilket gör begreppen svåra att hålla isär i marknadsföring.

Vilken laddoperatör är billigast?

För den som laddar mycket publikt ger abonnemang lägst pris per kilowattimme. Ionity Power 365 låg vid kontrollen på 3,47 kr/kWh mot en årsavgift på 1 360 kr, och Mer erbjöd från 3,40 kr/kWh nattetid med abonnemang för 79 kr per månad. Laddar du sällan blir nät utan abonnemang, som OKQ8 på 5,49 kr/kWh, ofta billigare totalt.

Kan jag byta laddoperatör utan att byta laddboxar?

Ofta ja, förutsatt att laddarna kör öppen OCPP och att ni har tillgång till konfigurationen. Det blir svårare när leverantören äger administratörskontot eller SIM-korten, och när hårdvarutillverkarens moln ligger emellan. Räkna med att vissa smarta funktioner tappas vid en direktkoppling på boxnivå.

Vilka laddoperatörer stöder Plug and Charge?

Få kan leverera det fullt ut idag, eftersom bil, laddstation, plattform och certifikatkedja alla måste stödja ISO 15118. AFIR gör standarden obligatorisk för nyinstallerade eller renoverade publika AC-laddpunkter från 8 januari 2026 och för ISO 15118-20 från 1 januari 2027. Fråga leverantören konkret vilka av deras stationer som kör det i produktion.

Varför uppger laddoperatörerna så olika antal laddpunkter?

För att de räknar olika saker. Fastighetsnära laddoperatörer räknar samtliga uttag de driftar, inklusive låsta garage och arbetsplatser. Publik statistik som NOBIL räknar bara uttag som är öppna för allmänheten. ChargeNode uppger över 60 000 laddpunkter i Norden men syns med 10 849 i den svenska publika statistiken, och båda siffrorna är korrekta.

Äger laddoperatören alltid sin egen plattform?

Nej, och det syns sällan utåt. Recharge kör på Driivz, Wattif EV och Elaway på AMPECO, Joulia på eMabler och Voltiva på Charge46 från Mobility46. Fråga rakt ut vem som utvecklar systemet, och vad som händer med ert avtal om den relationen upphör.

Vad händer med laddningen om min laddoperatör går i konkurs?

Laddarna slutar oftast fungera som betaltjänst när backend stängs av, även om hårdvaran är hel. Eways konkurs i december 2024 löstes genom att KG Knutsson köpte verksamheten i januari 2025 och driften fortsatte. Skyddet ligger i att äga administratörskontot och köra öppen OCPP, så att en ny laddoperatör kan ta över utan hårdvarubyte.