Ett avtal med en laddoperatör binder en förening eller ett företag ofta i fem till tio år. Det är längre än de flesta styrelser sitter, och betydligt längre än den entusiasm som drev fram beslutet.
De flesta avtal är seriösa. Problemen uppstår sällan för att någon lurats, utan för att frågor aldrig ställdes och därför aldrig reglerades. Här är tio frågor att få skriftligt svar på innan ni skriver under.
Tio frågor att få skriftligt svar på
1. Vem äger hårdvaran när avtalet löper ut?
Den enskilt viktigaste frågan, och den som oftast är otydlig. Övergår laddboxarna till er, monteras de ner, eller ska ni lösa ut dem? Till vilket pris, och hur beräknas det?
Ett avtal som säger att anläggningen ”kan övergå efter överenskommelse” reglerar ingenting. Be om en formel eller ett belopp.
2. Vem har administratörsbehörighet?
Utan administratörsrättigheter till laddboxarna kan ni varken lägga till boende, ändra effektinställningar eller peka boxarna mot en annan plattform. Ni äger då utrustningen men kan inte styra den.
Kräv att föreningen har eget administratörskonto från dag ett, inte bara en användarvy.
3. Vem äger SIM-kortet och uppkopplingen?
Många laddboxar kommunicerar via mobilnätet med ett SIM-kort som leverantören tillhandahåller. Avslutas avtalet kan uppkopplingen stängas, och då tystnar boxarna oavsett vem som äger dem.
Fråga vad som händer med uppkopplingen vid avtalets slut och om ni kan ta över eller byta abonnemang.
4. Vad kostar backend per laddpunkt och månad?
Be om beloppet, inte en beskrivning. Fråga också vad som ingår och vad som är tillägg, och om avgiften indexeras eller kan höjas ensidigt under avtalstiden.
En avgift som får justeras fritt är i praktiken inget pris alls.
5. Vilka avgifter tas ut på laddningen?
Om boende eller anställda debiteras tar betallösningen normalt en avgift, antingen per transaktion eller som andel av beloppet. På många små laddningar blir det en meningsfull kostnad.
Räkna på ett realistiskt scenario: antal laddningar per månad gånger avgiften, inte bara procentsatsen isolerat.
6. Vad är svarstiden vid fel?
Ett serviceavtal utan definierad svarstid är ingen garanti. Fråga hur snabbt leverantören ska agera, hur många laddpunkter som får vara ur funktion samtidigt, och vad som händer om nivån inte hålls.
Fråga också vad ett servicebesök kostar om felet ligger utanför avtalet, och vem som avgör den saken.
7. Stödjer hårdvaran öppen OCPP?
Det är skillnaden mellan att kunna byta driftleverantör och att vara bunden oavsett vad avtalet säger. Nöj er inte med ett ja: fråga vilken version, om ni själva kan ändra backend-adressen, och om det kräver leverantörens medgivande.
Bakgrunden går vi igenom i vår artikel om backend-plattformar för laddstationer.
8. Vilken bindningstid gäller och vad kostar det att lämna?
Fråga rakt ut om uppsägningstid, förtida lösen och eventuell automatisk förlängning. Ett avtal som förlängs automatiskt med flera år om ingen säger upp det i tid är vanligt och lätt att missa i en styrelse med skiftande ledamöter.
9. Vem bestämmer priset mot de boende?
I vissa upplägg sätter leverantören priset per kilowattimme, i andra gör ni det. Skillnaden avgör om ni kan hålla laddningen till självkostnad eller om det finns ett påslag ni inte kontrollerar.
Fråga också hur elpriset räknas av och hur ofta avstämning sker.
10. Vad kostar det att bygga ut?
Behovet växer nästan alltid snabbare än väntat. Fråga vad ytterligare laddpunkter kostar under avtalstiden, om priset är bundet, och om ni får anlita någon annan för utbyggnaden.
Ett avtal som ger leverantören ensamrätt på framtida utbyggnad kan bli dyrt när ni står utan alternativ.
Varningssignaler i svaren
| Fråga | Varningssignal i svaret |
|---|---|
| Ägande vid avtalsslut | ”Enligt överenskommelse” utan formel |
| Administratörsbehörighet | Endast användarkonto erbjuds |
| SIM och uppkoppling | Frågan besvaras inte skriftligt |
| Backendavgift | Får justeras ensidigt |
| Svarstid vid fel | Ingen tid angiven |
| OCPP | Ja, men ni får inte ändra adressen |
| Bindningstid | Automatisk förlängning i flera år |
| Utbyggnad | Ensamrätt utan prisgaranti |
Så använder ni frågorna praktiskt
Skicka samma tio frågor till alla leverantörer ni pratar med, och begär svaren skriftligt. Det gör offerterna jämförbara och visar samtidigt vilken leverantör som svarar rakt.
Notera hur de svarar, inte bara vad de svarar. En leverantör som undviker frågan om ägande vid avtalsslut har oftast ett skäl.
Ta beslutet i styrelsen med svaren som underlag och för in dem i protokollet. Nästa styrelse ska kunna förstå varför avtalet ser ut som det gör, och vilka villkor som faktiskt utlovades.
Innan ni går vidare är det värt att räkna på helheten i vår artikel om vad 20 laddpunkter kostar över fem år, och att ta ställning till grundmodellen i äga laddinfrastrukturen eller köpa laddning som tjänst. Bidragsansökan förbereder ni gratis i vårt verktyg för Ladda bilen.
Vanliga frågor om avtal med laddoperatör
Hur långa är avtalen normalt?
Ofta fem till tio år när leverantören bekostar anläggningen, eftersom investeringen ska räknas hem. Äger ni själva är driftavtalen normalt kortare.
Vad är det vanligaste misstaget?
Att inte reglera vad som händer med anläggningen när avtalet löper ut. Det är den fråga som orsakar flest konflikter och som är svårast att lösa i efterhand.
Behöver föreningen administratörsbehörighet?
Ja. Utan den kan ni inte hantera behörigheter, ändra inställningar eller byta plattform, oavsett om ni äger boxarna.
Räcker det att hårdvaran har OCPP?
Nej. OCPP-stöd betyder att boxen kan anslutas till en annan plattform, inte att ni har rätt eller möjlighet att göra det. Rätten måste framgå av avtalet.
Kan vi förhandla villkoren?
Ofta ja, särskilt på bindningstid, prisjustering och ägande vid avtalsslut. Att begära skriftliga svar på de tio frågorna är i sig ett förhandlingsläge.
Vet du vilken laddbox som passar din bil?
Använd Laddkollen – välj din bil och få rätt laddbox, kabel och kontakttyp direkt.
Testa Laddkollen gratis →Tyckte du att den här artikeln var värdefull?