Söndagen den 13 september 2026 är det riksdagsval i Sverige. För dig som kör elbil, funderar på att skaffa en eller sitter i en styrelse som ska besluta om laddinfrastruktur finns det skäl att veta vad partierna faktiskt föreslår.

En sak ska sägas direkt: den här genomgången tar inte ställning. Laddboxgaraget är politiskt obundet, och syftet är att redovisa vad partierna själva skriver i sina valmanifest och budgetförslag, så att du kan bilda dig en egen uppfattning. Vi rangordnar inte förslagen och rekommenderar inte något parti.

Tre frågor som styr din elbilsekonomi

Politiken påverkar elbilsägare på tre huvudsakliga sätt.

Stöd vid köp, alltså elbilspremie eller motsvarande bonus, som påverkar priset när du byter bil. Stöd till laddinfrastruktur, exempelvis Klimatklivet och Ladda bilen, som påverkar vad en installation kostar för villaägare, föreningar och företag. Och skatter på drivmedel och el, som avgör hur stor skillnaden blir mellan att köra på el och på bensin eller diesel.

Den tredje punkten är den mest omdiskuterade, eftersom den handlar om både elpriset och priset vid pumpen.

Vad som ligger på bordet

Under våren presenterade Styrmedelsutredningen, som tillsattes 2024 för att ta fram åtgärder som minskar Sveriges utsläpp, förslag som fått stor uppmärksamhet. Enligt uppgifter i Aftonbladet föreslås reduktionsplikten höjas stegvis till 25 procent till 2030, tillsammans med en höjd drivmedelsskatt på 1 krona och 80 öre per liter. Sammantaget skulle bensin och diesel kunna bli omkring tre kronor dyrare per liter till 2030.

Förslagen är just förslag från en utredning, inte beslutad politik. De har mött både stöd och motstånd, och Sverigedemokraternas partiledare har uttalat att partiet inte kommer att acceptera dem.

Samtidigt har elbilspremien förstärkts under mandatperioden. I vårbudgeten för 2026 tillfördes ytterligare medel till premien.

Partiernas positioner

Nedan redovisas partierna i bokstavsordning. Underlaget bygger på 2030-sekretariatets partipolitiskt obundna sammanställning av valmanifest, valplattformar och riksdagsmotioner, samt på partiernas egna publicerade dokument.

En viktig reservation: partierna har publicerat olika mycket. Vissa har konkreta och beloppssatta förslag på transportområdet, andra har hittills bara skrivit övergripande om klimatpolitiken. Att ett parti saknas under en rubrik betyder alltså inte nödvändigtvis att det saknar uppfattning, utan att vi inte hittat ett konkret publicerat förslag.

Centerpartiet

Vill nå klimatneutralitet i Sverige och EU senast 2040 och påskynda omställningen av transportsektorn. Föreslår 1 000 miljoner kronor till klimatpremien för ellastbilar fram till 2027, varav 400 miljoner i vårbudgeten 2026. Vill utöka Klimatklivet med 400 miljoner kronor per år, varav 200 miljoner anslås i vårbudgeten 2026. Föreslår en förstärkt miljöbonus för elbilar där hushåll ska kunna leasa en miljöbil för omkring 1 500 kronor i månaden genom en subvention på 2 000 kronor, i en modell som beräknas omfatta 100 000 till 125 000 hushåll per år.

Kristdemokraterna

Ingår i regeringen tillsammans med Moderaterna och Liberalerna, med Sverigedemokraterna som samarbetsparti. I de dokument som 2030-sekretariatet granskat har partiet inte formulerat något specifikt om drivmedel. I skattepolitiken prioriterar partiet enligt sammanställningar avskaffad pensionärsskatt.

Liberalerna

Går till val på att fortsätta regera tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Partiets valmanifest lyfter främst skola, trygghet och vård. På skatteområdet framhålls sänkt företagsbeskattning för internationell konkurrenskraft.

Miljöpartiet

Beskriver en elbilsoffensiv där målet är att alla ska ha råd att byta till elbil. Vill bygga ut laddinfrastrukturen i hela landet med nationella planer för laddinfrastruktur och fler laddstationer längs större vägar samt nära bostäder och arbetsplatser, i städer, mindre orter och på landsbygden. Vill under en övergångsperiod öka andelen förnybara drivmedel genom reduktionsplikten och införa produktionsstöd för avancerade biodrivmedel. Tillhör de partier som vill höja drivmedelsskatten.

Moderaterna

Leder regeringen. Har enligt sammanställningar de största samlade skattesänkningarna av partierna inför valet. Regeringen har under mandatperioden sänkt skatten på drivmedel, sänkt reduktionsplikten och tillfört medel till elbilspremien samt till utbyggnad av laddinfrastruktur. Bedömer att höjda drivmedelspriser och ökad reduktionsplikt inte är förenligt med Sveriges ekonomiska situation.

Socialdemokraterna

Vill kombinera statliga investeringar, social rättvisa och aktiv industripolitik, med målet att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Vill skärpa EU:s klimatmål till 2040 och skapa jobb genom investeringar i grön omställning, innovation och förenklade tillståndsprocesser, samtidigt som hushållens kostnader hålls nere.

Sverigedemokraterna

Anger i sin valplattform för 2026 att partiet vill fortsätta hålla nere bränslepriserna genom sänkt skatt och minskad reduktionsplikt, samt att elskatten successivt ska tas bort helt medan övriga elavgifter ses över. Sänkt bensin- och dieselskatt är en av partiets profilfrågor, och partiet har avvisat Styrmedelsutredningens förslag.

Vänsterpartiet

Vill höja drivmedelsskatten men med kompensation till boende i glesbygd. Har lagt fram ett förslag om elbilspremie som enligt 2030-sekretariatet skulle nå nästan 4 miljoner hushåll, att jämföra med dagens premie som riktar sig till omkring 0,7 miljoner hushåll.

Skiljelinjerna i korthet

Fråga Var skillnaderna går
Drivmedelsskatt SD driver sänkningar hårdast. MP och V vill höja, V med kompensation för glesbygd. M och KD ligger närmare sänkningslinjen. Regeringen har sänkt under mandatperioden
Reduktionsplikt Har sänkts under mandatperioden. MP vill öka den under en övergångsperiod. Styrmedelsutredningen föreslår höjning till 25 procent till 2030
Elbilspremie Finns idag och har förstärkts. V och C föreslår bredare modeller som når fler hushåll
Laddinfrastruktur Brett stöd för utbyggnad över blockgränsen. C vill utöka Klimatklivet, MP vill ha nationella planer för laddinfrastruktur
Elskatt SD vill successivt ta bort den helt

Värt att notera är att laddinfrastruktur är det område där skillnaderna är minst. Samtliga åtta riksdagspartier står enligt 2030-sekretariatet bakom Sveriges klimatmål för transportsektorn och EU:s klimatkrav på Sverige. Oenigheten handlar mer om medlen än om målet.

Vad branschen själv efterfrågar

Inför valet har Mobility Sweden och Energiföretagen Sverige gemensamt presenterat tio förslag till politikerna. Bland dem finns en bredare elbilspremie som når fler hushåll med låga och medelstora inkomster, en omgjord skrotningspremie, sänkt eller reformerad energiskatt på el, bättre utbyggnad av laddinfrastruktur med särskilda satsningar på laddning vid flerbostadshus, samt en förstärkt klimatpremie för tunga lastbilar.

Organisationernas utgångspunkt är att transportsektorn står för en betydande del av Sveriges utsläpp och att kostnadsskillnaden mellan el och fossilt behöver bestå för att omställningen ska fortsätta.

Vad detta betyder för dig praktiskt

Oavsett valutgång finns saker som ligger fast på kort sikt. Det gröna avdraget för installation av laddningspunkt gäller idag, liksom Naturvårdsverkets stöd Ladda bilen för föreningar och företag. Boverkets krav på laddinfrastruktur vid nybyggnation och större renovering följer av EU-lagstiftning.

Planerar du en installation är det rimligt att utgå från de regler som gäller nu snarare än att avvakta ett valresultat. Vad en installation kostar går vi igenom i vår guide om vad en laddbox kostar, och föreningar kan förbereda bidragsansökan gratis i vårt verktyg för Ladda bilen.

Vanliga frågor om valet och elbilspolitiken

När är riksdagsvalet 2026?

Söndagen den 13 september 2026.

Kommer elbilspremien att finnas kvar?

Premien finns idag och har förstärkts under mandatperioden. Flera partier vill bredda den så att den når fler hushåll, medan utformningen efter valet beror på regeringsbildningen. Något parti har inte föreslagit att den ska avskaffas i de dokument vi gått igenom.

Blir bensin och diesel dyrare?

Styrmedelsutredningen har föreslagit höjd reduktionsplikt och höjd drivmedelsskatt, vilket skulle kunna innebära omkring tre kronor mer per liter till 2030. Det är ett utredningsförslag och inte beslutad politik, och flera partier har avvisat det.

Är partierna oense om laddinfrastruktur?

Mindre än om drivmedelsskatten. Utbyggnad av laddinfrastruktur har stöd över blockgränsen, och samtliga riksdagspartier står bakom klimatmålen för transportsektorn. Skillnaderna handlar mest om nivåer och finansiering.

Påverkas det gröna avdraget av valet?

Avdraget gäller idag och inget parti har i de granskade dokumenten föreslagit att det ska tas bort. Framtida förändringar avgörs av kommande budgetar.

Källor

Vet du vilken laddbox som passar din bil?

Använd Laddkollen – välj din bil och få rätt laddbox, kabel och kontakttyp direkt.

Testa Laddkollen gratis →

Tyckte du att den här artikeln var värdefull?