EU och 2035: det här gäller för nya elbilar och bensinbilar

Får nya bensinbilar säljas efter 2035 eller inte? Frågan som såg avgjord ut har öppnats igen, och för alla som funderar på elbilar eller bensinbilar de närmaste åren är det värt att förstå vad som faktiskt gäller, vad som bara är förslag och vad som inte påverkas alls. Här är läget i EU-processen, utan alarmism åt något håll.

Det ursprungliga beslutet: nollutsläpp 2035

Våren 2023 antog EU formellt skärpta koldioxidkrav för nya personbilar: från 2035 skulle nya bilar släppa ut noll gram koldioxid, vilket i praktiken innebar stopp för nyförsäljning av bensin- och dieselbilar, inklusive hybrider och laddhybrider. Ett undantag förhandlades fram för bilar som enbart drivs med koldioxidneutrala e-bränslen. Viktigt redan här: beslutet gällde enbart nya bilar. Befintliga bensin- och dieselbilar berördes inte och får köras, säljas begagnat och besiktigas precis som vanligt.

Kursändringen i december: 90 procent i stället för noll

Den 16 december 2025 presenterade EU-kommissionen sitt så kallade Automotive Package, som mjukar upp 2035-kravet. I stället för nollutsläpp föreslås att nya bilars utsläpp ska minska med 90 procent, där de sista tio procenten kan kompenseras på angivna sätt: genom koldioxidsnålt stål producerat i EU, genom e-bränslen och biobränslen, samt via särskilda krediter, bland annat för små elbilar. I praktiken skulle laddhybrider, hybrider och även rena förbränningsmotorer kunna säljas efter 2035, förutsatt att kompensationskraven uppfylls. Även målen för lätta lastbilar föreslås lättas, från 50 till 40 procents minskning till 2030, med ett flexibelt system för åren 2030-2032.

Förslaget är just ett förslag. Det ska förhandlas mellan EU:s medlemsländer och Europaparlamentet innan något blir lag, och detaljerna kan skruvas åt båda hållen.

Länderna har delat sig i två läger

Förhandlingsläget sommaren 2026 präglas av en tydlig blockbildning. Sju länder, däribland Sverige, Frankrike, Spanien, Danmark, Nederländerna och Luxemburg, förespråkar en stramare linje med argumentet att bilindustrin behöver tydliga och stabila regler för sina investeringar, och att Europa annars riskerar förlängt beroende av importerad olja. På andra sidan står bland annat Tyskland, Italien och Tjeckien, som vill ha mer flexibilitet med hänvisning till jobb, fabriker och en bilindustri där förbränningsmotorn fortfarande väger tungt.

Sverige har alltså ställt sig i det stramare lägret, med linjen att långsiktiga spelregler väger tyngre än kortsiktiga lättnader. Samtidigt är det värt att notera att båda sidor argumenterar utifrån samma mål, en konkurrenskraftig europeisk bilindustri, men drar helt olika slutsatser om vägen dit.

Även industrin är delad. Flera tillverkare har välkomnat lättnaderna som andrum, medan andra hållit fast vid att framtiden är elektrisk och kritiserat uppluckringen. Var kompromissen till slut landar avgörs av hur målet räknas i den slutliga texten, vilka undantag som tillåts och hur krediterna utformas.

Vad betyder 2035-processen för elbilar och bilköpare?

Situation	Påverkan av 2035-processen
Du äger en bensin- eller dieselbil	Ingen. Befintliga bilar förbjuds inte och får köras vidare
Du köper begagnad bensinbil	Ingen direkt. Andrahandsmarknaden regleras inte av 2035-kraven
Du köper ny elbil	Ingen negativ. Utbudet växer oavsett utfall i förhandlingarna
Du planerar köpa ny bensinbil efter 2035	Osäkert. Beror på slutförhandlingen och kompensationssystemen

Det viktigaste budskapet är att osäkerheten gäller regelverket för nybilsförsäljning om nio år, inte bilarna på vägarna i dag. Den som köper bil under de närmaste åren behöver alltså inte vänta på Bryssel: en bensinbil köpt i dag berörs inte av utfallet, och en elbil köpt i dag blir varken bättre eller sämre av var kompromissen landar. Det förhandlingarna avgör är i vilken takt tillverkarna tvingas fasa ut förbränningsmotorn ur sina nybilsprogram, och därmed hur modellutbudet ser ut en bit in på 2030-talet.

Oavsett var EU landar rullar den svenska marknaden tydligt åt ett håll. Enligt Mobility Sweden stod elbilarna för nära 44 procent av nyregistreringarna i juni och 41,5 procent under första halvåret, vilket fick branschorganisationen att höja helårsprognosen från 40 till 45 procent. I juli låg andelen på nära 43 procent. Modellfloran växer dessutom i alla prisklasser, vilket syns i vår genomgång av årets elbilar.

För laddningens del fortsätter utbyggnaden på egna ben, driven av efterfrågan och av EU-krav som redan är beslutade, som AFIR-förordningen vi skrivit om i artikeln om dina rättigheter vid snabbladdaren. Läget för svensk laddinfrastruktur uppdaterar vi löpande i statistiköversikten, och funderar du på elbil finns instegen samlade i artikeln om bilarna som kvalar för elbilspremien.

Vanliga frågor om EU och 2035

Blir bensinbilar förbjudna 2035?

Befintliga bensinbilar förbjuds inte alls. Frågan gäller enbart nyförsäljning, där EU-kommissionen nu föreslagit att kravet mjukas från nollutsläpp till 90 procents minskning med kompensationsmöjligheter.

Får jag köra min bensinbil efter 2035?

Ja. Det finns inget beslut, och inget förslag, om att stoppa bilar som redan finns på vägarna.

Vad föreslår EU-kommissionen i stället för nollkravet?

Att nya bilars utsläpp ska minska med 90 procent från 2035, där resterande del kan kompenseras via bland annat koldioxidsnålt EU-stål, e-bränslen och krediter för små elbilar. Förslaget förhandlas fortfarande.

När avgörs frågan?

Förslaget från december 2025 ska förhandlas mellan medlemsländerna och Europaparlamentet. Någon fastslagen sluttidpunkt finns inte, och detaljerna kan ändras under processen.

Påverkar osäkerheten elbilsförsäljningen i Sverige?

Inte synbart. Elbilsandelen av nyregistreringarna låg på nära 44 procent i juni och 41,5 procent under första halvåret, och Mobility Sweden höjde helårsprognosen från 40 till 45 procent.