Eldriven A-traktor (EPA) – komplett guide till att bygga en el-EPA 2026

En eldriven A-traktor – tyst, extremt billig i drift och med räckvidd som räcker hela veckan på en laddning. Antalet el-EPA:r i Sverige har gått från noll till 29 registrerade fordon på bara några år, och trenden pekar rakt uppåt.

Men det är inte lika enkelt som att köpa en begagnad elbil och köra den på A-traktorskyltar. Reglerna är skrivna för förbränningsmotorer och ställer krav som inte alltid passar elbilar ur kartongen. Den här guiden går igenom allt – från vilket fordon som fungerar, hur man stryper det tekniskt korrekt, vad som krävs vid besiktningen och vad det faktiskt kostar att köra.

Varför eldriven A-traktor?

En bensin-EPA med äldre dubbla växellådor kan dra 1,5-2 liter per mil när motorn går högt varvad och ineffektivt i konstant 30 km/h. Med dagens bensinpris på ca 19 kr/litern blir det 29-38 kronor per mil. En diesel-EPA är ofta ett populärare val bland erfarna byggare – dieselmotorn har högt vridmoment redan på låga varvtal, vilket gör att den går mer effektivt i 30 km/h jämfört med en bensinkollega som kämpar högt upp i varven. En diesel-EPA med modern elektronisk spärr drar typiskt 0,6-1,0 liter per mil, vilket med ett dieselpris på ca 25 kr/litern ger 15-25 kronor per mil. Fortfarande mångdubbelt dyrare än el.

En eldriven A-traktor förbrukar ca 1,0-1,5 kWh per mil vid 30 km/h – långt under vad samma bil drar vid normalhastighet, eftersom luftmotståndet vid 30 km/h är minimalt. Med ett elpris på 2 kr/kWh kostar samma 500 mil ungefär 1 000-1 500 kronor. Jämfört med en diesel-EPA på 7 500-12 500 kr per år, eller en bensin-EPA på upp till 19 000 kr, är skillnaden enorm. Och el-EPA:n behöver inte oljebyte, drivremsbyte, luftfilter eller avgassystem – allt det försvinner med eldriften.

Grundkraven – vad måste bilen uppfylla?

Det är tre krav som gör det svårt för många populära elbilar direkt ur kartongen:

1. Dragvikt minst 1 000 kg – eller tjänstevikt över 2 000 kg. Det är det enskilt största hindret. Många tidiga elbilar är typgodkända för noll i dragvikt och uppfyller inte kravet. En Nissan Leaf (gen 1) har officiell dragvikt på 75 kg – det räcker inte. En VW e-Golf saknar dragkrok helt.

2. Seriestillverkad – ingen cabriolet, inget taklöst fordon.

3. Hastigheten konstruktivt begränsad till 30 km/h – via godkänd metod (se nedan).

Det finns två vägar till en godkänd el-EPA. Antingen köper du en elbil som redan uppfyller dragviktskravet – främst Tesla Model S och Model X, som väger över 2 100 kg och har original dragkrok med hög dragvikt. Eller tar du en passande bensinbil och konverterar den till eldrift, precis som de första svenska el-EPA-byggarna gjorde.

Fordonstyp	Tjänstevikt	Dragvikt (original)	Fungerar som el-EPA?
Tesla Model S (2012-)	2 100+ kg	2 268 kg	Ja – uppfyller båda krav
Tesla Model X	2 400+ kg	2 250 kg	Ja – med god marginal
Nissan Leaf gen 1	ca 1 500 kg	75 kg	Nej – dragvikt räcker inte
VW e-Golf	ca 1 520 kg	0 kg (ingen krok)	Nej – saknar dragkrok
Tesla Model 3 AWD (LR/Performance)	ca 1 770 kg	1 000 kg	Ja – AWD löser 60%-kravet
Tesla Model 3 RWD	ca 1 610 kg	0 kg (saknar krok standard)	Nej – saknar dragkrok i standard
VW ID.4 2WD	ca 2 100 kg	1 000 kg	Ja – precis på gränsen
Bensinbil konverterad till el	Varierar	Varierar	Ja om originalkraven uppfylls

Varför Tesla är det enklaste valet

Tesla Model S är i dag det dominerande valet för den som vill ha en eldriven A-traktor utan att elkonvertera från grunden. Anledningen är enkel: bilen uppfyller båda de kritiska kraven rakt ur kartongen – vikten är över 2 000 kg och original dragvikt räcker. Det enda som behövs är en godkänd hastighetsbegränsning.

För just Tesla-byggen finns Rotcart X3M i en dedikerad Tesla-version. Det är marknadens mest etablerade produkt för att strypa en Tesla till 30 km/h på ett sätt som godkänns av besiktningsföretagen. Enheten är CE-märkt sedan februari 2025, vilket är viktigt när Transportstyrelsen nu driver mot striktare krav på synlig, CE-märkt hastighetsbegränsning. Kontakta Rotcart direkt för att få veta vilken årsmodell av Tesla som stöds och hur installationen ser ut för just din bil.

Priset på en begagnad Tesla Model S från 2014-2016 har sjunkit till 100 000-200 000 kronor på den svenska marknaden. Jämfört med vad en ny bensin-EPA kostar – och vad den kostar att köra – är räkneexemplet intressant för den som funderar på eldrift.

Tesla Model 3 AWD – billigare och modernare än Model S

En Model 3 AWD (Long Range eller Performance) har 1 000 kg dragvikt och uppfyller dragviktskravet. AWD-driften gör att 60%-viktfördelningskravet inte gäller. Det enda man behöver utöver det är en godkänd strypbox – Rotcart X3M finns i en version anpassad för Tesla Model 3 precis som för Model S.

Jämfört med Model S är Model 3 AWD:

• Billigare – begagnad 2019-2021 kostar 150 000-250 000 kronor mot Model S:s 100 000-200 000 kronor för äldre exemplar
• Modernare teknik och mjukvara, nyare batteri med bättre hälsa
• Lättare att få service på och hitta kompetens till
• Något svårare att motivera prisskillnaden mot en äldre Model S om man bara ska köra 30 km/h

Model 3 RWD utan dragkrok från fabrik faller bort – och det räcker inte att eftermontera en tredjepartskrok. Tesla har två olika typgodkännanden för Model 3: bilar levererade utan dragkrok har inte dragvikt registrerad i registreringsbeviset och kan inte lagligt dra släp oavsett vad man skruvar på baktill. Fysiskt går det att montera en krok, men dragvikten saknas i systemet – och det är just den registrerade dragvikten som A-traktorkravet tittar på. Kontrollera alltid registreringsbeviset på den specifika bilen och säkerställ att dragvikten på 1 000 kg faktiskt finns angiven där.

Model S eller Model 3 AWD? Det beror på budget och prioriteringar. En äldre Model S (2013-2015) kan hittas för under 100 000 kronor och uppfyller kraven utan komplikationer – men är gammal teknik. En Model 3 AWD från 2020-2022 kostar mer men är ett modernare fordon i allt från batteri till infotainment. Båda fungerar utmärkt som el-EPA.

2WD kontra AWD – och hur man löser vikten

Viktreglerna är det som krånglar till det för de flesta elbilar – men de är faktiskt mer flexibla än många tror.

Grundregeln: ett tvåhjulsdrivet fordon (2WD) under 2 000 kg tjänstevikt måste ha minst 60 procent av vikten på de drivande hjulen. Uppfylls inte det kravet finns det tre godkända lösningar enligt DEKRA:s officiella A-traktorriktlinjer:

• Barlastflak – ett öppet lastflak på max 1,25 m² monteras över drivande axel. Man lägger i tillräckligt med barlast (sand, tackjärn) för att uppnå 60%. Flaket måste vara öppet och lätt att lasta.
• Permanentmonterade vikter – vikter bultas eller svetsas fast i karossen, inte bara spännband. Viktigt: vikterna räknas då in i tjänstevikten. Om man viktar upp till över 2 000 kg försvinner 60%-kravet helt.
• AWD-drift – fyrhjulsdrivna fordon slipper hela kravet oavsett vikt. 100% av vikten ligger ju på drivhjulen.

Det betyder att en Tesla Model 3 AWD är den enklaste vägen – AWD gör att 60%-kravet inte gäller, och dragvikten på 1 000 kg uppfylls. För en 2WD-elbil under 2 000 kg som saknar tillräcklig dragvikt går det att montera permanenta vikter – men då måste dragvikten fortfarande uppfyllas av fordonets tekniska specifikation, inte av vikterna. Vikterna hjälper med viktfördelningen, inte med den registrerade dragvikten.

Situation	Krav	Lösning
2WD under 2 000 kg, dragvikt under 1 000 kg	Uppfyller inte dragviktskravet	Annat fordon – dragvikten kan ej viktas upp
2WD under 2 000 kg, dragvikt OK men viktbalans fel	60% vikt på drivhjul	Barlastflak, eller permanenta vikter till 60% eller över 2 000 kg
AWD oavsett vikt	Inga extra viktkrav	Inget extra behövs
Vad som helst över 2 000 kg	Inga extra viktkrav, dragvikt ej heller	Inget extra behövs

Hastighetsbegränsningen – så stryper man en el-EPA

Det är det tekniska kärnproblemet för varje el-EPA-bygge. En elmotor har högt vridmoment från noll varv och reagerar direkt på gaspedalen – om ingenting begränsar hastigheten går bilen fort vad som. Lösningen måste vara godkänd, synlig och CE-märkt.

Transportstyrelsen arbetar per april 2026 med ett förslag som innebär att en godkänd metod gäller för elbilar:

• Gaspedalslösning via CAN-buss – en fristående hastighetsregulator kopplas mellan bilens elektroniska gaspedal och motorstyrningen. Enheten läser av fordonets faktiska hastighet via CAN-bussen och begränsar gaspedalsignalen när 30 km/h uppnås. Rotcart X3M är den mest etablerade produkten på marknaden, CE-märkt sedan februari 2025, och finns i modellspecifika varianter för bland annat Tesla, BMW, Mercedes, Volvo och VW/Audi-modeller. Andra leverantörer erbjuder liknande lösningar – det viktiga är att enheten är CE-märkt och synlig utan demontering.

En elbil har inget växellådssystem i traditionell mening – elmotorn har ett fast utväxlingsförhållande och drivlägen är begränsade till Drive, Neutral, Reverse och Park, precis som en automatbil. Det finns alltså inga växlar att spärra. Hastighetsbegränsning på en elbil görs uteslutande elektroniskt, via gaspedalsignalen eller motorstyrningen.

ECU-omprogrammering – där hastigheten spärras direkt i bilens originalmotorstyrning utan separat hårdvara – riskerar att inte längre godkännas för nyregistrering när de nya reglerna träder i kraft. Välj en lösning med synlig, CE-märkt extern hårdvara från start. Det framtidssäkrar bygget.

Farthållaren måste bort. En A-traktor får inte vara utrustad med farthållare. Om bilen har farthållare som standard måste den kopplas ur eller blockeras mekaniskt innan registreringsbesiktningen. Det räcker inte att stänga av den via inställningarna – den måste vara permanent inaktiverad på ett sätt som besiktningspersonen kan kontrollera utan demontering.

Manuell eller automatväxlad – och vad händer med växellådan?

Det är en fråga som dyker upp tidigt i varje EPA-bygge: ska man ta en automat eller en manuell? Svaret påverkar direkt hur mycket arbete som krävs med hastighetsbegränsningen.

Automatväxlad bil – den enkla vägen. Det krävs inga ingrepp i växellådan alls. Automaten har inga manuella växlar att spärra, och hastighetsbegränsningen sköts uteslutande elektroniskt via strypboxen. Det är en av anledningarna till att moderna elbilar och nyare bensin/dieselbilar med automat blivit så populära som EPA-bas efter regeländringen 2020.

Manuell växellåda – kräver mer hantverk. En manuell bil kan inte lämnas med alla växlar intakta, eftersom de högre växlarna låter bilen rulla fortare än 30 km/h på tomgång – vilket gör den trafikfarlig och inte godkänd. Tumregeln: en vanlig femväxlad bil kan köra i 30 km/h på ettan eller tvåan, ibland trean. Alla växlar som ger högre hastighet på tomgång måste spärras permanent.

Så här gör man i praktiken:

• Färdig växelspärrplatta – det vanligaste och enklaste alternativet. En platta av stål monteras under växelspaksdamasken och blockerar fysiskt växelspakens rörelse mot de spärrade lägena. Finns att köpa färdig för populära Volvo-lådor (M46, M47, M90) och andra vanliga modeller. Skruvskallarna borras sedan ur eller svetsas fast så att plattan inte går att ta bort utan destruktiva åtgärder.
• Ingrepp i växellådan – man plockar ur kugghjul eller svetsar fast växelförare inne i lådan. Mer permanent och svårare att manipulera, men kräver att man öppnar växellådan.
• Annat permanent fixerat hinder – rörstumpar, svetsat stål eller liknande som fysiskt hindrar spakens rörelse. Kreativa lösningar godkänns om de är robusta nog.

Kravet från Opus och Transportstyrelsen är tydligt: spärrningen ska inte kunna avlägsnas inifrån med enklare verktyg. Svetsning, envägsskruvar och urborrade skruvskaller är godkänt. En lös plåtbit som sitter med vanliga skruvar godkänns normalt inte. Kontakta alltid din besiktningsstation i förväg – tolkningen kan skilja sig något åt.

Dubbla växellådor – en lösning från det gamla regelverket. Innan juli 2020 krävdes att A-traktorns lägsta växel inte fick ge mer än 10 km/h vid 2/3 av motorn maxvarvtal, vilket ledde till att man byggde en extra reduceringsväxellåda bakom originallådan. Den lades i en låg växel som fick sitta i hela tiden. Det kravet är borttaget, men många äldre EPA:r kör fortfarande med dubbla lådor – och de är tillåtna att köra vidare med. Nackdelen: bränsleförbrukningen blir hög eftersom motorn går högt i varv.

Bygga igen utrymmet bak – vad krävs?

En A-traktor får inte ha utrymme för passagerare eller gods bakom framsätena som kan återställas med enkla verktyg. Det innebär att baksätesområdet och eventuellt baklucka/bagageutrymme måste byggas igen eller avspärras permanent.

Godkända lösningar:

• Stålplåt eller stålgaller – det vanligaste. Maximalt 50×50 mm hålstorlek, minimum 3 mm godstjocklek. Svetsas eller bultas fast på ett sätt som inte går att ta upp med enkel handverktyg.
• Baksätena i nedfällt läge, inbyggda – om baksätena kan fällas ner och byggas in i det läget är det OK, så länge utrymmet fortfarande inte går att använda för passagerare.
• Bakdörrar – bakdörrar får vara öppningsbara, men utrymmet bakom framsätena måste vara igenbyggt så att det uppenbart inte går att sitta eller lasta där. Det vanligaste är att man bygger en låda eller skiva av MDF eller plywood – alternativt stålgaller – direkt bakom framsätena. Tanken är att stolarna fortfarande ska kunna skjutas bakåt för långa förare, men att ingen ska kunna kliva in och sätta sig bakom. Konstruktionen ska inte gå att ta bort med enkla verktyg.

Krockgardiner är ett specialfall. Om bilen har krockgardiner som aktiveras mot sidofönstren måste det finnas minst 150 mm fritt utrymme innanför dörrarnas innerkant och 500 mm nedåt för att gardinerna ska kunna vecklas ut. Gardinerna kan avaktiveras, men det kräver ett giltigt intyg.

Dragkrok och LGF-skylten – mått, placering och vinklar

Dragkrok måste finnas – det är ett absolut krav utan undantag. Dragkroken måste dessutom vara funktionsduglig och inte bara dekorativ. Vid registreringsbesiktningen kan det krävas att man visar att bilen klarar att dra 1 000 kg i uppförsbacke.

LGF-skylten (den orangea reflextriangeln) är mer reglerad än många tror, och böterna för felmonterad skylt höjdes nyligen till 1 500 kronor. Här är exakt vad som gäller:

Placering i sidled: För A-traktorer och EPA-traktorer ska skylten sitta till vänster om fordonets mittlinje – inte centrerat, inte till höger. Den behöver inte sitta längst ut till vänster, men den ska vara placerad på vänster sida om mitten. (Mopedbilar har friare regler och kan ha den centrerad.)

Höjd: Nedre kanten på skylten ska sitta minst 0,6 meter och högst 1,8 meter över marken. Om fordonets konstruktion gör det omöjligt att uppfylla det kravet – exempelvis ett extremt lågt eller högt fordon – får måtten justeras, men det ska motiveras.

Vinkeln – och bakrutans lutning: Skylten ska sitta lodrätt och vinkelrätt mot fordonets längdriktning. Maximalt tillåten avvikelse är 10 grader. Det är en viktig begränsning för den som funderar på att sätta skylten på bakrutan – en lutande bakruta lutar ofta 20-40 grader, vilket innebär att skylten inte kan sitta på bakrutan och uppfylla vinkelkravet. Den måste då monteras på karossen utanför rutan, på ett fäste, dragkroken eller annan plats där den är tillräckligt lodrät.

Aldrig innanför ruta: LGF-skylten får inte monteras innanför någon ruta – varken på insidan av bakrutan eller bakom glas. Den ska sitta utomhus på fordonet.

Max 2 meter bakifrån: Skylten får inte sitta mer än 2 meter in från fordonets bakände. Har du ett långt flak baktill måste skylten alltså sitta bak på flaket, inte på hytten.

Typgodkänd: Skylten måste vara godkänd enligt ECE-reglemente 69 – det syns på ett E-märke på skylten. Hemmagjorda, målade, klippta eller vikta skyltar är förbjudna.

Krav	Vad gäller
Sidoplacering	Vänster om mittlinjen (A-traktor/EPA)
Höjd (nedre kant)	Min 0,6 m, max 1,8 m från marken
Vinkel mot färdriktningen	Max 10 graders avvikelse från lodrätt
Montering	Utomhus – aldrig innanför ruta
Avstånd bakifrån	Max 2 meter in från bakänden
Godkännande	ECE-reglemente 69, e-märkt
Spets	Uppåt, väl synlig bakifrån
Böter vid fel	1 500 kr

Räckvidd på en el-EPA

Här är det positivt överraskande. Vid konstant 30 km/h är luftmotståndet minimalt jämfört med normal landsväg – luftmotstånd ökar med kvadraten på hastigheten, och halverar man hastigheten minskar luftmotståndet till en fjärdedel. Det gör att en el-EPA använder betydligt mindre energi per kilometer än samma elbil driven i normalt tempo.

Batteristorlek	Räckvidd sommar	Räckvidd vinter
15-20 kWh (hemmabygge)	12-20 mil	8-14 mil
40-60 kWh (t.ex. Nissan Leaf 2018+)	35-60 mil	25-40 mil
75-100 kWh (t.ex. Tesla Model S LR)	65-100 mil	45-70 mil

För den som kör till och från skolan eller kompisar i bygden – några mil per dag – räcker praktiskt taget vilket batteri som helst för att klara en hel vecka på en enda laddning. Det är nästan svårt att tömma.

Vad kostar det att köra – per mil

Typ	Förbrukning	Kostnad per mil	500 mil/år
Bensin-EPA, gamla dubbla lådor	1,5-2,0 l/mil bensin	29-38 kr	14 500-19 000 kr
Bensin-EPA, modern ECU-spärr	0,8-1,2 l/mil bensin	15-23 kr	7 500-11 500 kr
Diesel-EPA, modern spärr	0,6-1,0 l/mil diesel	15-25 kr	7 500-12 500 kr
El-EPA, hemmaladdning 2 kr/kWh	1,0-1,5 kWh/mil	2,00-3,00 kr	1 000-1 500 kr

Skillnaden är brutal. En aktiv EPA-körare som kör 500 mil per år sparar 6 500-18 000 kronor om de byter från fossil-EPA till el – oavsett om det är bensin eller diesel. Diesel-EPA:n är visserligen effektivare än bensinvarianten tack vare det höga vridmomentet vid låga varvtal, men mot el är skillnaden ändå dramatisk.

Vad kostar ett el-EPA-bygge?

De flesta el-EPA-byggen i Sverige idag är Tesla-baserade och landar på 115 000-215 000 kronor. Det billigaste alternativet – att elkonvertera en befintlig bensinbil – kräver mer kunskap och tid men kan göras för från ca 40 000 kronor och uppåt.

Tesla-EPA (enklast och vanligast): Begagnad Tesla Model S 2014-2016 kostar 100 000-200 000 kronor. Lägg till strypbox, LGF-skylt och besiktning. Totalt räknar du med 115 000-215 000 kronor beroende på bilens skick.

Annan tung eldriven A-traktor: En begagnad VW ID.4 2WD kostar 200 000-280 000 kronor. Strypboxen kostar 3 000-6 000 kronor. Totalt hamnar du på 205 000-290 000 kronor – men du får ett nyare fordon.

Konvertering av bensinbil (mest arbete, lägst ingångspris): En passande bensinbil med dragkrok kostar 10 000-30 000 kronor. Elmotor, batteri och motorstyrning: 20 000-60 000 kronor beroende på ambitionsnivå och om du använder begagnade delar. Strypbox: 3 000-6 000 kronor. Besiktning och intyg: 3 000-5 000 kronor. Totalt: ca 40 000-100 000 kronor.

Registreringsbesiktningen

När bygget är klart bokar man en registreringsbesiktning. Det krävs ett intyg från den som utfört hastighetsbegränsningen – den som signerat måste vara närvarande vid besiktningen med legitimation.

Vanliga orsaker till underkänning:

• Elinstallation inte utförd av behörig elektriker eller utan godkänt intyg
• Hastigheten överstiger 30 km/h på raksträcka – en elmotor accelererar utan varningsljud och utan att ”ta slut” på ett varvtal, vilket gör det lätt att kalibrera fel. Testa alltid på en lång raksträcka, inte bara på garageuppfarten
• Farthållare inte korrekt inaktiverad
• Utrymme bakom framsätena går att återställa med enkla verktyg
• Dragkrok saknas eller är inte funktionsduglig
• LGF-skylt ej godkänd eller felaktigt monterad

Kontakta besiktningsföretaget i förväg. Reglerna tolkas olika mellan stationer och ett samtal i förväg kan spara ett onödigt förlorat besök. Bilprovningen, Opus, Carspect och Besikta utför alla registreringsbesiktningar av A-traktorer. Tänk även på att en föranmälan till elnätbolaget krävs om du installerar en laddbox hemma för att ladda el-EPA:n.

Försäkring

Försäkring av el-EPA är knepigare än för vanlig A-traktor. Många försäkringsbolag tvekar inför elkonverterade fordon eftersom de har svårt att bedöma värdet. Folksam har tidigare visat sig vara ett av de mer tillmötesgående alternativen. För en Tesla-EPA som behåller originalelektroniken är försäkringsfrågor generellt enklare – det är fortfarande en Tesla, med kända reparationskostnader. Ring försäkringsbolaget i förväg och förklara exakt vad det rör sig om.

Framtiden för el-EPA

Två processer formar A-traktorns framtid parallellt. EU:s körkortsdirektiv rör sig mot en ny fordonstyp kallad B1 – en fartsänkt bil i 45 km/h för 15-åringar med eget körkort. Om Sverige väljer att implementera B1 kan det på sikt påverka A-traktorns roll, men det är inte obligatoriskt för medlemsländer och Transportstyrelsen pekar på 2030 som tidigast möjligt datum.

Kravet på CE-märkt hastighetsbegränsning stärks. Transportstyrelsen driver igenom att ECU-spärrar utan separat hårdvara inte längre godkänns för nyregistrering. Det påverkar inte el-EPA med godkänd extern strypbox – men berör många äldre fossilbyggen.

Av de 29 eldrivna A-traktorer som registrerades fram till december 2025 kom många under det allra sista året. Från noll för bara tre år sedan. Tekniken finns, reglerna funkar, och priset på begagnade elbilar faller varje kvartal. Eldriften är på väg in i EPA-kulturen – oavsett vad man tycker om tystnaden.

Vill du ladda din el-EPA hemma? Testa Laddkollen för rätt laddbox till din bil. Läs också om grönt avdrag för laddbox – 50 procent skattereduktion på installationen.

Vanliga frågor om eldriven A-traktor

Är en eldriven A-traktor laglig i Sverige?
Ja. En eldriven A-traktor godkänns precis som en bensindriven, så länge den uppfyller kraven på dragvikt, hastighetsbegränsning, igenbyggt utrymme baktill och LGF-skylt. Det finns 29 godkända el- och hybrid-A-traktorer i Sverige per december 2025.

Kan man köra en Tesla som A-traktor?
Ja. Tesla Model S och Model X uppfyller viktkraven direkt. Hastigheten begränsas med en CE-märkt hastighetsregulator anpassad för Tesla. Det är det vanligaste sättet att bygga el-EPA i Sverige i dag.

Hur många mil räcker batteriet på en el-EPA?
Det beror på batteristorleken. Med ett litet hemmabyggt batteri på 15-20 kWh räcker det 12-20 mil sommartid. Med ett Tesla Model S LR-batteri på 100 kWh räcker det uppemot 65-100 mil – det klarar en hel vecka med daglig körning på en laddning.

Behöver man körkort för att köra el-EPA?
Nej, vanligt körkort behövs inte. AM-behörighet (moppekortet) räcker, precis som för en vanlig A-traktor. Det kan tas från 15 års ålder.

Vad kostar det att bygga en el-EPA?
Det vanligaste alternativet – en Tesla-EPA – kostar 115 000-215 000 kronor. Den billigaste vägen är att elkonvertera en befintlig bensinbil, vilket kan göras för från ca 40 000 kronor och uppåt om man har tid, kunskap och hittar billiga begagnade eldelar. Det är dock ett krävande projekt som kräver kompetens inom högspänningssystem.

Kan man få grönt avdrag på laddboxen till el-EPA?
Ja. En laddbox installerad hemma ger 50 procent skattereduktion via grönt avdrag, precis som för en vanlig elbil. Läs mer i vår guide om grönt avdrag för laddbox.