Hastighet och räckvidd i elbil, så mycket drar 120 och 125 mer än 110

Hastighet är den enskilt största faktorn du själv kan påverka för att öka räckvidden i en elbil. Mer än vinter, mer än last, mer än körstil i stan. Här går vi igenom varför det är så, vad fysiken faktiskt säger, och hur mycket verkliga tester visar att förbrukningen ökar vid högre fart.

De flesta svenska motorvägar har 110 kilometer i timmen som högsta tillåtna hastighet, men 120 är faktiskt lagligt på ett antal utvalda och skyltade sträckor runt om i landet. Det är alltså inte alltid fråga om fortkörning att köra 120, men det är fortfarande den snabbaste lagliga farten som finns i Sverige, och den kostar mer i förbrukning än vad många tror.

Luftmotståndets fysik, varför hastighet väger så tungt

Luftmotståndet på en bil i rörelse ökar med kvadraten på hastigheten. Kör du dubbelt så fort möter du fyra gånger så mycket luftmotstånd. Eftersom den effekt motorn måste leverera för att övervinna motståndet är kraft gånger hastighet, ökar den nödvändiga effekten med hastigheten upphöjt i tre. Tjugo procent högre fart kräver ungefär 70 procent mer effekt bara för att knuffa undan luften.

Det är dock inte hela sanningen om elbilens totala förbrukning. Rullmotstånd från däcken och förluster i drivlinan ökar mycket mer måttligt med farten, och en del av energiåtgången, som att driva klimatanläggning och elektronik, är i praktiken oberoende av hastigheten. Luftmotståndet dominerar totalbilden vid motorvägsfart, men det renodlade kubiksambandet gäller strikt bara för just den delen av energiåtgången, inte för hela förbrukningen. Det är därför verkliga tester visar en tydlig men något mindre dramatisk ökning än vad en ren kubikberäkning skulle ge.

Cd-värdet, formens betydelse

Cd, luftmotståndskoefficienten, beskriver hur väl karossens form släpper förbi luften. Ett lägre värde betyder mindre luftmotstånd vid en given hastighet och area. Hyundai Ioniq 6 har ett av de lägsta värdena på marknaden med Cd 0,21, tack vare sin strömlinjeformade sedanform. Tesla Model Y ligger strax däröver, kring 0,22 till 0,23, trots att den är en suv. Mercedes EQS toppar listan bland vanliga bilar med Cd 0,20. Höga, kantiga elsuvar och skåpbilar ligger ofta betydligt högre, vanligen mellan 0,27 och 0,33, vilket är en stor del av förklaringen till varför just den typen av bilar tappar mer räckvidd vid motorvägsfart än en aerodynamisk sedan gör.

Ett lågt Cd-värde flyttar hela kurvan nedåt, men principen att förbrukningen ökar snabbare ju fortare du kör gäller alla bilar, oavsett form.

Vad verkliga tester faktiskt visar

Räckviddstester som jämför konstant fart vid 90 och 120 kilometer i timmen ger en tydlig bild av hur mycket hastighet faktiskt kostar i praktiken.

Modell	Förbrukning 90 km/h	Förbrukning 120 km/h	Ökning
Volkswagen ID.3	13,6 kWh/100 km	20,5 kWh/100 km	Cirka 51 procent
Kia EV6 GT-Line	18,0 kWh/100 km	27,4 kWh/100 km	Cirka 52 procent
Skoda Enyaq	16,6 kWh/100 km	23,6 kWh/100 km	Cirka 42 procent

Mönstret är tydligt även om exakta siffror skiljer sig mellan modeller. Att öka farten från 90 till 120, en ökning på 33 procent, höjer förbrukningen med ungefär 40 till 50 procent för flera vanliga modeller. Ett färskt vintertest från tyska ADAC, refererat av Moveabout under våren 2026, visade att en medelhastighet på 116 kilometer i timmen ökade förbrukningen med 50 till 80 procent jämfört med den officiella WLTP-siffran för flera testade bilar.

Så mycket skiljer det mellan 110 och 120

Den svenska frågan är sällan 90 mot 120, eftersom 110 är den vanligaste högsta lagliga hastigheten på svensk motorväg, med 120 som tillåten toppfart på ett fåtal utvalda sträckor. Baserat på hur kurvorna i verkliga tester ser ut, med en brantare ökning ju högre farten blir, kan man dra några rimliga slutsatser för spannet kring dessa gränser.

Skillnaden mellan att hålla precis 100 och precis 110 är förhållandevis liten i faktiska tal, sannolikt någon enstaka procentenhet till några få procent, eftersom kurvan fortfarande är relativt flack i det intervallet. Kör du i stället 115 eller 120 istället för 110 börjar skillnaden bli tydligare, sannolikt i storleksordningen 10 till 20 procent högre förbrukning beroende på modell och kaross. Vid 125 kilometer i timmen, alltså 15 kilometer över gränsen, närmar sig ökningen snarare 20 till 30 procent jämfört med att hålla 110.

Exakt var din egen bil hamnar beror på Cd-värde, vikt, vind och väglag, men riktningen är entydig. Ju fortare du kör över den lagliga gränsen, desto snabbare växer kostnaden i extra kilowattimmar per mil, och därmed hur ofta du behöver stanna och ladda på en längre resa.

Tidsvinsten, hur liten den faktiskt är

Det som ofta glöms bort i diskussionen är hur lite tid som faktiskt sparas genom att köra fortare. Tid är avstånd delat med hastighet, och sambandet är inte linjärt, ju högre farten redan är, desto mindre extra tid vinner du per ytterligare kilometer i timmen.

Hastighet	Tid för 50 mil	Tidsskillnad mot 110
110 km/h	4 timmar 33 minuter	–
115 km/h	4 timmar 21 minuter	12 minuter snabbare
120 km/h	4 timmar 10 minuter	23 minuter snabbare
125 km/h	4 timmar 0 minuter	33 minuter snabbare

Att köra 120 i stället för 110 hela vägen på en resa på fem mil sparar ungefär 23 minuter. Ställt mot en förbrukning som ökar med i storleksordningen 10 till 20 procent är det en förhållandevis dyr tidsvinst i extra kilowattimmar, och på en tillräckligt lång resa kan det innebära ett helt extra laddstopp, vilket ofta äter upp hela tidsvinsten och mer därtill. Kör du 125 sparar du ytterligare tio minuter jämfört med 120, men förbrukningsökningen växer snabbare än tidsvinsten gör i det här intervallet.

Det är en av anledningarna till att många erfarna elbilsförare medvetet håller sig vid eller strax under den lägre gränsen på 110 på långresor, snarare än att jaga den högre tillåtna farten där den finns. Skillnaden i ankomsttid är i praktiken marginell, medan skillnaden i laddstopp inte alltid är det.

Vad det betyder i praktiken

För en elbil med normal förbrukning runt 1,7 kWh per mil i 110 kilometer i timmen kan redan en måttlig ökning av farten göra skillnaden mellan att klara en sträcka utan laddstopp eller behöva stanna en extra gång. På en resa på tre eller fyra mil är det sällan värt tidsvinsten i minuter mot den extra laddningstid som ofta krävs. Vill du läsa mer om hur du planerar en längre resa med marginal, till exempel till fjällen, har vi en separat guide om elbil på längre resor och räckvidd i kyla.

Vill du se hur just din bils verkliga förbrukning och räckvidd ser ut i praktiken, snarare än enligt WLTP, kan Laddkollen hjälpa dig hitta rätt kabel och laddbox utifrån din specifika modell.

Vanliga frågor om hastighet och räckvidd

Hur mycket sparar jag på att hålla exakt 110 i stället för 120?

Baserat på verkliga tester rör det sig ofta om ungefär 10 till 20 procent lägre förbrukning, beroende på bilens form och vikt. Skillnaden är störst för höga, kantiga bilar och minst för aerodynamiska sedaner.

Är det värt att köra saktare än 110 för att spara batteri?

Skillnaden mellan 100 och 110 är förhållandevis liten. Den stora vinsten ligger i att inte köra fortare än den lagliga gränsen, snarare än att hålla under den.

Varför ökar förbrukningen så mycket mer vid högre hastigheter?

Luftmotståndet ökar med kvadraten på hastigheten, och den effekt som krävs för att övervinna det ökar därför ungefär med hastigheten i kubik. Vid motorvägsfart är luftmotståndet den dominerande delen av den totala energiåtgången.

Vad är Cd-värde och varför spelar det roll för elbilar?

Cd-värdet beskriver hur väl karossens form släpper förbi luften. Ett lägre värde betyder mindre luftmotstånd, vilket blir allt viktigare ju högre hastigheten är eftersom luftmotståndet då står för en större andel av den totala energiåtgången.

Spelar motvind och medvind stor roll för förbrukningen?

Ja, eftersom det är farten genom luften, inte farten över marken, som avgör luftmotståndet. Stark motvind kan öka förbrukningen betydligt mer än vad hastighetsmätaren visar, medan medvind ger motsvarande besparing.