Nästan alla laddoperatörer erbjuder ett laddabonnemang i någon form: du betalar en månadsavgift och får i gengäld ett lägre pris per kilowattimme. Frågan är om det lönar sig för just dig.

Svaret går att räkna ut på fem minuter, och det beror nästan uteslutande på en enda siffra: hur mycket du faktiskt laddar publikt. Vi visar metoden i stället för en pristabell, eftersom operatörernas priser ändras ofta medan räknesättet står sig.

Så räknar du ut brytpunkten för ditt laddabonnemang

Ett laddabonnemang lönar sig när den samlade rabatten överstiger månadsavgiften.

Räkna så här: dela månadsavgiften med rabatten per kilowattimme. Resultatet är hur många kilowattimmar du behöver ladda varje månad för att gå jämnt ut.

Ett exempel med runda tal. Kostar abonnemanget 50 kronor i månaden och ger 1 krona lägre pris per kilowattimme, är brytpunkten 50 kWh per månad. Laddar du mer än så tjänar du på abonnemanget, laddar du mindre förlorar du på det.

Månadsavgift Rabatt per kWh Brytpunkt per månad
29 kr 0,50 kr 58 kWh
49 kr 1,00 kr 49 kWh
79 kr 1,00 kr 79 kWh
99 kr 1,50 kr 66 kWh

Sätt in operatörens aktuella siffror i samma formel så får du din egen brytpunkt. Kontrollera alltid priset i operatörens app, eftersom både avgifter och rabatter justeras löpande.

Hur mycket laddar du publikt, egentligen?

Här gör de flesta fel, och felet går alltid åt samma håll: man överskattar sitt publika laddande.

Ungefär åtta av tio laddningar sker hemma. Har du laddbox i garaget är den publika andelen ofta liten, kanske några långresor per år och enstaka stopp däremellan.

Räkna om din verkliga körning till kilowattimmar. Kör du 1 500 mil om året förbrukar bilen omkring 2 700 kWh med en förbrukning på 18 kWh per hundra kilometer. Om tio procent av det laddas publikt blir det 270 kWh om året, alltså drygt 22 kWh i månaden.

Med brytpunkterna i tabellen ovan är slutsatsen tydlig: ett abonnemang lönar sig sällan för en villaägare med egen laddbox.

Vänd på det och saken förändras. Har du lägenhet utan laddmöjlighet och laddar allt publikt handlar det om 225 kWh i månaden, och då betalar sig nästan vilket abonnemang som helst.

Fem saker som avgör mer än priset

Formeln ger ett svar, men verkligheten har fler variabler.

Var abonnemanget gäller. En rabatt hos en operatör du sällan passerar är värdelös. Titta på var du faktiskt laddar, inte på hur stort nätverket är totalt.

AC eller DC. Många abonnemang ger olika rabatt beroende på laddtyp. Är din publika laddning mest långsam destinationsladdning kan rabatten på snabbladdning vara irrelevant.

Roaming. Laddar du via en mellanhand som täcker många nätverk tillkommer ofta ett påslag. Det kan äta upp rabatten från ditt abonnemang.

Bindningstid. Flera abonnemang går att pausa eller säga upp månadsvis. Kan du teckna inför en semesterresa och avsluta efteråt ändras kalkylen helt.

Startavgift och tidsdebitering. Vissa operatörer tar en avgift per session eller debiterar per minut i stället för per kilowattimme. Då är kilowattimmesrabatten bara halva bilden.

Strategin som slår de flesta laddabonnemang

Ett alternativ som sällan diskuteras: att inte teckna något alls och i stället ladda hemma så mycket som möjligt.

Hemmaladdning med timprisavtal kostar en bråkdel av publik snabbladdning. Skillnaden är så stor att den överskuggar varje rabattnivå ett abonnemang kan erbjuda. Varje kilowattimme du flyttar från stolpen till garaget är värd mer än vilken rabatt som helst.

Det praktiska rådet blir därför tvådelat. Optimera hemmaladdningen först, vilket vi gått igenom i vår guide om vad en laddbox kostar och i Laddkollen. Teckna sedan ett laddabonnemang bara om du efter det fortfarande laddar publikt över din brytpunkt.

För den som reser mycket i perioder är säsongstänk ofta smartast: teckna inför långresor och sommaren, avsluta när körningen normaliseras.

Räkna på ett år, inte en månad

Publik laddning är ojämn. Ett par långresor kan stå för större delen av årets publika kilowattimmar medan de flesta månader ligger nära noll.

Ta därför ut din laddhistorik för de senaste tolv månaderna ur operatörens app, summera de publika kilowattimmarna och dela med tolv. Den siffran, inte din uppskattning, är den du ska jämföra mot brytpunkten.

Har du inte tolv månaders historik duger tre till sex månader, men räkna då bort eventuella semesterperioder som inte är representativa.

Hur publik laddning fungerar med priser, betalning och nätverk har vi gått igenom i vår guide till publika laddstolpar, och laddkorten i vår guide till laddkort och appar.

Vanliga frågor om laddabonnemang

Hur räknar jag ut om ett laddabonnemang lönar sig?

Dela månadsavgiften med rabatten per kilowattimme. Resultatet är hur många kilowattimmar du måste ladda publikt varje månad för att gå jämnt ut.

Lönar sig abonnemang för villaägare med laddbox?

Sällan. Ungefär åtta av tio laddningar sker hemma, vilket gör att den publika volymen ofta hamnar under brytpunkten. Räkna på din faktiska historik innan du tecknar.

När lönar sig ett abonnemang tydligt?

När du saknar egen laddmöjlighet och laddar allt publikt, eller när du kör mycket långt regelbundet. Då passerar du brytpunkten varje månad med god marginal.

Kan jag teckna abonnemang bara under semestern?

Ofta ja, flera operatörer tillåter uppsägning månadsvis. Kontrollera bindningstiden innan du tecknar, eftersom villkoren skiljer sig mellan operatörer.

Vad är viktigare än rabatten?

Att abonnemanget gäller där du faktiskt laddar. En hög rabatt hos en operatör du sällan passerar är värd mindre än en låg rabatt hos den du använder varje vecka.

Var hittar jag min publika laddhistorik?

I operatörens app under laddhistorik eller kvitton. Summera tolv månader och dela med tolv för att få en rättvis månadssiffra att jämföra mot brytpunkten.

Vet du vilken laddbox som passar din bil?

Använd Laddkollen – välj din bil och få rätt laddbox, kabel och kontakttyp direkt.

Testa Laddkollen gratis →

Tyckte du att den här artikeln var värdefull?