Laddboxen som ska rädda klimatet – vem kollar hur den tillverkas?

Det finns en viss ironi i att köpa en laddbox för att ladda en elbil och inte ha en aning om vilket klimatavtryck själva laddboxen har. Elbilen är ofta granskad ned till varje kWh och kilogram koldioxid. Laddboxen har i stort sett sluppit undan.

Det håller på att förändras. EU-reglering, offentlig upphandling och allt mer kunniga köpare ställer krav som branschen ännu inte riktigt vet hur den ska svara på. Vem tillverkar vad, var och med vilka material – och vad berättar det om vilka aktörer som faktiskt lever som de lär?

Vad är en EPD och varför spelar det roll för en laddbox?

En EPD – Environmental Product Declaration – är ett tredjepartsverifierat dokument som kartlägger en produkts miljöpåverkan genom hela livscykeln. Råvaruutvinning, tillverkning, transport, användning och slutligen återvinning eller deponi. Det är inte en marknadsföringspåstående och inte ett certifikat för att produkten är ”grön”. Det är data – standardiserat, jämförbart och offentligt.

För laddboxar är det ett relativt nytt krav. Offentlig upphandling i Sverige och EU börjar i allt högre grad kräva EPDs som underlag. Den som inte har en EPD är per definition ogenomskinlig – och det är ett problem som bara växer i takt med att hållbarhetskraven skärps.

Zaptec är ett av få laddboxföretag som faktiskt tagit steget fullt ut. Deras EPDs för huvudprodukterna är tredjepartsverifierade och publicerade på EPD Globals webbplats. I ett blogginlägg i december 2025 beskriver de hur EPD-arbetet konkret påverkat deras beslut – bland annat om huruvida det ger ett mätbart klimatavtryck att flytta tillverkning av komponenter från Asien till Europa.

Det är ett ovanligt ärligt resonemang. De flesta tillverkare talar om hållbarhet i termer av ambitioner och åtaganden. Zaptec talar om data.

Nordisk tillverkning mot global supply chain – vad skiljer dem åt?

Det finns i grunden tre modeller på den nordiska laddboxmarknaden just nu.

Modell 1: Designad och tillverkad i Norden. Zaptec Go är konstruerad, designad och tillverkad på Norges västkust. Charge Amps – grundat i Sverige 2012 med en av Koenigseggs chefsdesigners, Joachim Nordwall, som formgivare – tillverkar i Sverige och använder återvunnet aluminium i stället för plast. GARO i Gnosjö tillverkar i Sverige sedan decennier. DEFA i Norge, med sin långa historia av motorvärmare och batteriladdare för skandinaviska vintrar, tillverkar i Norden.

Modell 2: Designad i Norden, tillverkad i Kina. CTEK är grundat i Vikmanshyttan i Dalarna – men deras CC3 är explicit beskriven i sin egna EPD som ”designad i Sverige och monterad i Kina”. Produkten väger 9,8 kg. Att en tung produkt monteras i Kina och sedan skeppas till Sverige är en transportkedja med ett klimatavtryck som inte försvinner av att designen sitter i Dalarna. En EPD synliggör det – vilket är poängen med en EPD – men att publicera data på ett problem löser inte problemet. Easee, norsk startupframgång, tillverkar i Europa med komponenter från en rad länder.

Modell 3: Kinesisk tillverkning med europeisk sälj- och varumärkessida. Autel, som återfinns i allt fler installationer i Sverige och Europa, är kinesisktillverkat. Det är inte per definition ett problem – men det ställer krav på transparens som inte alltid finns där.

Vikt, frakt och den obekväma matematiken

Zaptec Go väger 1,3 kg. En GARO Entity-station kan väga 5–8 kg beroende på modell. Det är inte oviktigt.

Transportsektorn stod 2023 för runt 25 procent av EU:s totala koldioxidutsläpp. Sjöfrakt från Kina till Europa är per ton och kilometer faktiskt relativt klimateffektivt jämfört med flyg – men volymer gör skillnad. En pall med laddboxar som flygs in för att möta en leveransdeadline raderar snabbt ut de miljövinster som annars gjorts i tillverkningen.

Det handlar också om mer än just transport. En tyngre produkt kräver mer råmaterial. Mer råmaterial innebär mer utvinning, mer energi i tillverkning och mer avfall vid kassering. En laddbox konstruerad med minsta möjliga materialåtgång – som Zaptec Go med sin slimmade design – har inte bara en fördel på hyllan. Den har ett lägre livscykelsavtryck från dag ett.

Aluminium eller plast – och är det återvunnet?

Charge Amps är ett av de tydligaste exemplen på ett medvetet materialval. De använder återvunnet aluminium i stället för nytillverkat eller plast. Det är ett beslut med konkreta konsekvenser – aluminium kräver enorma mängder energi att framställa från bauxit, men återvunnet aluminium kräver bara fem procent av den energin.

Frågan är hur många köpare som ens vet om det. Och hur många tillverkare som faktiskt kan redovisa sin materialsammansättning i den detalj som en EPD kräver.

Plast är inte per definition ett dåligt val. Återvunnen plast, PA66-polyamid med halogenfria egenskaper som används i många moderna laddkontakter, har faktiskt lägre klimatpåverkan i tillverkning än metall. Men det kräver att tillverkaren faktiskt vet och kan visa vad de använder.

Standby-effekt och energikrav – ett område ingen pratar om

En laddbox som inte laddar förbrukar ändå energi. Kommunikationsmoduler håller sig online. Temperaturgivare mäter. Displayen lyser. Det kallas standby-effekt och det är ett område som nästan aldrig nämns i produktblad men som faktiskt spelar roll när man installerar tusentals enheter i ett bostadsbestånd.

EU:s ekodesigndirektiv ställer krav på standby-effekt för allt fler produktkategorier. Laddboxar för elbilar är under uppseende. En laddbox med 5 watts standby-effekt som är inkopplad 8 760 timmar om året drar drygt 43 kWh per år – bara i vänteläge. Multiplicerat med 100 000 installationer är det 4,3 GWh per år.

Det är den typen av siffror som inte syns i ett försäljningsblad men som syns i en EPD.

Refurbishingprogram – finns det ens?

Cirkulär ekonomi är ett modeord. Faktiska program för att ta tillbaka, renovera och återinstallera äldre laddboxar är sällsynta i branschen.

Zaptec har börjat resonera om produktlivslängd i sina EPD-analyser. Easee erbjuder OTA-uppdateringar som håller hårdvaran relevant längre. Men formella refurbishingprogram – där gammal hårdvara tas tillbaka, byts ut på komponentnivå och säljs som certifierat renoverade enheter – är ännu inte standard i branschen.

Det är en öppen möjlighet. En laddbox med god konstruktionskvalitet har elektronik som håller 15–20 år. Att kasta en enhet med ett trasigt kretskort istället för att byta kretskort är ett slöseri som branschen borde ha lösningar på – men som kräver att servicestrukturen faktiskt finns.

Kan kinesisk tillverkad hårdvara konkurrera i EU när EPD blir krav?

Det är en rättvis fråga och svaret är: ja, men det kommer att kosta mer än idag.

EU:s Carbon Border Adjustment Mechanism – CBAM – syftar till att utjämna konkurrensvillkoren mellan EU-tillverkad och importerad hårdvara när det gäller klimatpåverkan. Det är nu i implementeringsfas och berör än så länge inte laddboxar direkt, men riktningen är tydlig: importerad hårdvara med hög klimatpåverkan i tillverkning kommer att prissättas om.

EPD-kravet i offentlig upphandling slår hårt mot tillverkare som inte kan visa sina data. En kinesisk tillverkare utan EPD kan fortfarande sälja till privatkund – men att vinna en BRF-upphandling eller ett kommunalt avtal utan en tredjepartsverifierad miljödeklaration kommer att bli svårare för varje år som går.

Varumärke	Tillverkning	EPD	Material	Vikt (ca)
Zaptec Go	Norge/Europa	Ja, verifierad	Plast, metall	1,3 kg
Charge Amps Luna	Sverige	Ej publicerad	Återvunnet aluminium	2,1 kg
GARO Entity	Sverige (Gnosjö)	Ej publicerad	Plast/metall	3–5 kg
DEFA Power	Norge	Ej publicerad	Plast/metall	ca 3 kg
Easee Charge Up	Norge/Europa	Ej publicerad	Plast	1,5 kg
CTEK CC3	Designad i Sverige, tillverkad i Kina	Ja, verifierad (CC3, dec 2025)	Plast/metall	9,8 kg
Autel	Kina	Ej publicerad	Plast	3–5 kg

Tabellen baseras på offentligt tillgänglig produktinformation. EPD-status kan förändras och bör verifieras hos respektive tillverkare.

Vem vinner när hållbarhet blir hårdvaluta?

De tillverkare som investerar i EPDs nu bygger en konkurrensposition som är svår att kopiera snabbt. En EPD kräver en livscykelanalys – ett arbete som tar månader och kostar pengar. Det är inte en broschyr. Det är strukturellt.

Nordiska tillverkare med kort supply chain, kontroll över materialen och möjlighet till lokal service har ett strukturellt försprång när kraven skärps. Kinesisk hårdvara med lågt pris och ingen EPD kan vinna priskrig men riskerar att förlora upphandlingar i takt med att offentliga kunder vet vad de ska fråga efter.

Det intressanta är att detta inte handlar om att diskvalificera kinesisk tillverkning. Det handlar om att göra klimatpåverkan synlig – och sedan låta marknaden avgöra. En kinesisk tillverkare med transparent EPD och verklig klimatdata konkurrerar på lika villkor. En nordisk tillverkare utan EPD gör det inte.

Transparensen är trumfkortet. Och just nu är det fler som inte har det än som har det.