Laddinfrastruktur i Sverige: statistiken som visar var vi står

Hur många laddpunkter finns det egentligen i Sverige? Hur snabbt växer nätet, och räcker det för elbilarna som rullar ut? Här samlar vi de viktigaste siffrorna om svensk laddinfrastruktur på ett ställe, med källor från Mobility Sweden, Power Circle och Naturvårdsverket. Sidan uppdateras löpande när ny statistik publiceras.

Laddinfrastruktur i siffror just nu

Vid utgången av juni 2026 fanns 68 666 publika laddpunkter i Sverige, fördelade på 9 749 laddstationer, enligt Mobility Swedens månadsstatistik. Under våren passerades dessutom en viktig milstolpe: Sverige har nu över 10 000 publika laddpunkter med minst 150 kW effekt, den klass som gör verklig skillnad på långresan.

Nyckeltal	Värde	Källa och tidpunkt
Publika laddpunkter	68 666	Mobility Sweden, juni 2026
Publika laddstationer	9 749	Mobility Sweden, juni 2026
Laddpunkter minst 150 kW	Över 10 000	Mobility Sweden, mars 2026
Laddbara personbilar	Över 700 000	Power Circle, hösten 2025
Andel laddbart av personbilsflottan	16 procent	Power Circle ELIS, 2026
Elbilsandel av nyregistreringar	41,5 procent	Mobility Sweden, första halvåret 2026

Tillväxttakten ligger på flera hundra nya publika laddpunkter per månad: 548 tillkom i mars och 549 i juni, för att ta två färska exempel ur månadsrapporterna. Nätet växer alltså stadigt, men det gör bilparken också.

Hemmaladdningen är den osynliga jätten

De publika siffrorna får rubrikerna, men den stora volymen laddning sker någon annanstans. Uppskattningsvis 80-90 procent av all elbilsladdning görs hemma eller på arbetsplatsen, och den icke-publika infrastrukturen är många gånger större än den publika. Power Circle har sammanställt att nästan 600 000 laddpunkter byggts med någon form av statligt stöd fram till årsskiftet 2024/2025, där merparten är privata boxar via Grön teknik-avdraget och Ladda bilen-stödet.

Statistiken över hemmaladdningen är samtidigt svårare att följa än den publika, eftersom privata laddboxar inte rapporteras till någon central databas. Stödstatistiken från Naturvårdsverket och Skatteverket är den bästa indikatorn som finns, och den pekar entydigt på att den icke-publika laddinfrastrukturen växer minst lika snabbt som den publika.

Det förklarar också varför den publika debatten om laddkapacitet ofta missar målet. För villaägaren är den publika infrastrukturen ett komplement för långresor. För boende i flerbostadshus utan egen laddplats är den vardag, och det är där trycket ökar snabbast. Möjligheten att kräva laddpunkt vid sin parkeringsplats, som infördes i maj, lär flytta ännu mer laddning från gatan till fastigheterna de kommande åren.

Hur står sig Sverige i Norden och EU?

Här blir bilden mindre smickrande. Enligt Power Circles genomgång är Sverige sämst i Norden på elbilsandel bland nyregistreringar: Danmark ligger över 80 procent, Finland närmar sig 50, medan Sverige noterar 41,5 procent under första halvåret, med nära 44 procent i juni. Trenden pekar tydligt uppåt: andelen privatköpare har stigit från 31 till 38 procent, två av tre nyregistrerade bilar under halvåret var laddbara, och Mobility Sweden höjde i juli sin helårsprognos för elbilsandelen från 40 till 45 procent. Avståndet till grannländerna består dock.

På infrastruktursidan är läget bättre. Sverige hör till EU:s tätare laddnät räknat per capita, och utbyggnaden av snabbladdning längs de stora vägarna drivs på både av marknaden och av EU:s AFIR-förordning med krav på laddstationer längs det transeuropeiska vägnätet. Naturvårdsverket förstärker samtidigt utbyggnaden via Klimatklivet, som under 2026 investerar 900 miljoner kronor i 568 platser med över 3 700 nya ladduttag, och anslaget har förstärkts med 1,5 miljarder kronor per år fram till 2028.

Den svagaste länken är tunga transporter, där elandelen av nyregistreringarna ligger kring 10,5 procent hittills i år. Där behövs både fler depåladdare och de publika megawattladdare som nu börjar byggas längs godsstråken.

Så använder du statistiken själv

Vill du gräva djupare finns tre öppna källor värda att bokmärka. Mobility Sweden publicerar månadsrapporter med nyregistreringar och laddinfrastruktur ner på länsnivå. Power Circles statistiktjänst ELIS samlar beståndet av laddbara fordon och publik laddinfrastruktur per kommun. Och Nobil, den nordiska laddstationsdatabasen, är rådatakällan som de flesta kartor och appar bygger på.

För dig som planerar vardagen är siffrorna dock mest en trygghet: nätet finns, växer och blir snabbare. Hur du praktiskt hittar och betalar vid stolparna går vi igenom i guiden om publik laddning, vilka bilar som driver utvecklingen ser du i årets elbilsöversikt, och rätt hemmaladdning hittar du via Laddkollen.

Vanliga frågor om svensk laddinfrastruktur

Hur många laddstationer finns det i Sverige?

9 749 publika laddstationer med totalt 68 666 laddpunkter vid utgången av juni 2026, enligt Mobility Sweden.

Hur många snabbladdare finns det i Sverige?

Sverige passerade under våren 10 000 publika laddpunkter med minst 150 kW effekt. Räknar man alla DC-laddare från 50 kW och uppåt är antalet betydligt större.

Hur många elbilar finns det i Sverige?

Över 700 000 laddbara personbilar, enligt Power Circle. Det motsvarar cirka 16 procent av hela personbilsflottan.

Var sker mest elbilsladdning?

Hemma. Ungefär 80 procent av all laddning sker vid bostaden eller arbetsplatsen, medan publik laddning främst används vid längre resor.

Byggs det tillräckligt med laddpunkter?

Nätet växer med flera hundra publika laddpunkter i månaden och stöds av Klimatklivets förstärkta anslag. Samtidigt växer bilparken snabbt, så utbyggnadstakten behöver hållas uppe under många år framöver.