Rätten att ladda hemma – ny lag ger dig rätt till laddpunkt i hyresrätt och bostadsrätt

Rätten att ladda hemma förändras den 29 maj 2026. Från det datumet kan du som bor i hyresrätt eller bostadsrätt begära att en laddningspunkt installeras vid din parkeringsplats – och din hyresvärd eller förening kan inte säga nej utan att ha ett juridiskt hållbart skäl.

Det är en stor förändring. Hittills har laddning i flerbostadshus i princip berott på att styrelsen eller hyresvärden frivilligt valde att prioritera frågan. Nu bär de ett lagstadgat ansvar att faktiskt genomföra en begärd installation.

Det här täcker lagen

Lagen bygger på EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) och har gått via proposition 2025/26:148 som lämnades till riksdagen i mars 2026. Den ändrar framför allt hyreslagen (12 kap. jordabalken) och bostadsrättslagen.

Tre villkor måste alla vara uppfyllda:

• Du bor i en bostadslägenhet med hyresrätt eller bostadsrätt
• Det är samma hyresvärd eller bostadsrättsförening som upplåter bostaden och parkeringsplatsen
• Parkeringsplatsen ligger i eller i nära anslutning till huset

Platsen behöver inte vara inne i byggnaden. En utomhusparkering på gårdsplan räknas in. Däremot täcker lagen inte ett parkeringshus på andra sidan stan som ägs av ett helt annat bolag.

Det vanligaste caset – hyresrätt med p-plats i samma fastighet

Det här är situationen som berör flest: du hyr en lägenhet och hyr en parkeringsplats i samma fastighet av samma hyresvärd. Hyresvärden har laddplatser på en del av gårdens platser, men inte på alla – och din plats saknar laddning.

Kan du då kräva att hyresvärden sätter upp en laddare vid just din plats? Ja. Det är exakt vad lagen är till för.

Processen är: du skickar en skriftlig begäran till din hyresvärd. De ansvarar sedan för att installationen genomförs. Kostnaden bär du – laddboxen, kabeldragning, installation och löpande drift ligger på dig som begär det.

Hyresvärden kan bara neka om det finns befogad anledning. Att de inte har laddning på alla platser sedan tidigare är inte en befogad anledning. Att det är besvärligt är inte en befogad anledning. Vad som kan vara befogad anledning är till exempel att elsystemet i fastigheten saknar kapacitet för fler anslutningar och en uppgradering vore orimligt dyr, eller att det finns konkreta planer på en gemensam laddlösning inom rimlig tid.

Tackar hyresvärden nej utan att du anser att det finns befogad anledning, kan du ta ärendet till hyresnämnden. Det är den formella tvistvägen som lagen anger.

Kan du installera på egen hand om de säger nej?

Nej – inte utan att ha fått klartecken. Lagen ger dig rätten att begära att installationen genomförs, inte rätten att på eget initiativ montera utrustning på fastighetsägarens egendom. Att gå in och dra kabel och sätta upp en laddbox utan tillstånd kan klassas som obehörigt ingrepp i fastigheten och kan leda till krav på återställning – på din bekostnad.

Vägen om du möter motstånd är hyresnämnden, inte att gå runt fastighetsägaren.

Vad händer med laddboxen när du flyttar?

Det är en av de mer komplicerade frågorna i lagen, och propositionen ger inget skarpt svar. Texten konstaterar att det ”ligger nära till hands” att laddningspunkten typiskt sett bedöms som ett fastighetstillbehör – alltså att den tillhör fastigheten – men att det måste avgöras från fall till fall.

I praktiken: räkna inte med att ta med dig laddboxen. Den sitter sannolikt kvar och tillhör fastigheten. Nästa hyresgäst som tar over platsen kan använda den.

Gäller lagen om du hyr garaget av någon annan?

Nej. Villkoret är att samma part upplåter både bostaden och parkeringsplatsen. Hyr du lägenheten av fastighetsbolaget och garaget av kommunen, en BRF eller en privat person är du inte skyddad av den nya lagen gentemot garageägaren. Då gäller fortfarande de gamla reglerna.

Bostadsrätt – samma rätt, lite annan process

Bor du i bostadsrätt gäller samma grundprincip: du kan begära att föreningen genomför en installation vid din parkeringsplats, du betalar själv. Föreningen kan neka om det finns befogad anledning.

Skillnaden mot hyresrätt är att det är bostadsrättslagen som gäller, och att tvister hamnar i hyresnämnden (inte arrendenämnden som gäller för utomhusparkering via lägenhetsarrende). I en BRF är det dessutom vanligare att parkeringsplatsen upplåts via ett separat avtal vid sidan av bostadsrätten – men lagen täcker det så länge det är föreningen som upplåter båda.

Vad räknas som befogad anledning?

Situation	Befogad anledning?
Elsystemet saknar kapacitet och uppgradering är orimligt dyr	Ja, troligen
Konkreta planer på gemensam laddlösning inom rimlig tid	Ja, möjligen
Det finns redan laddning på alla gemensamma platser	Ja, möjligen
Tekniska hinder som omöjliggör installation på just din plats	Ja, troligen
Hyresvärden tycker att sex av tolv platser är tillräckligt	Nej
Styrelsen har inte fattat beslut om laddning ännu	Nej
Det är besvärligt och dyrt att installera styckvis	Nej

En svaghet i lagen – och risken med styckvisa installationer

Fastighetsägarna och branschorganisationerna som yttrade sig under remissen var flera kritiska mot just det som är lagens kärna: att enstaka boende kan driva fram individuella installationer utan att fastighetsägaren kan styra helheten.

Problemet är att en enskild installation kan bli dyr om kabeldragning saknas. Den som begär som förste hyresgäst kan behöva bekosta hela framdragningen för sin plats – och nästa granne som begär kan sedan koppla sig till den befintliga kabeln till lägre kostnad. Det skapar en orättvis fördelning och inga starka incitament för fastighetsägaren att planera långsiktigt.

Det är också en av anledningarna till att det, om möjligt, är klokt att kontakta grannar och se om fler är intresserade av laddning. En gemensam begäran ger bättre förutsättningar för en genomtänkt installation med lastbalansering – och troligen lägre kostnad per plats.

Vilken laddbox passar i hyresrätt och BRF?

I flerbostadshus är en laddbox med stöd för lastbalansering nästan alltid rätt. Det innebär att laddeffekten anpassas dynamiskt utifrån fastighetens totala elförbrukning – vilket skyddar säkringen och minskar risken att hyresvärden hävdar kapacitetsskäl för avslag.

Zaptec Pro är den vanligaste lösningen i svenska BRF:er och är byggd för just flerbostadshus med flera laddpunkter. Evify och Charge Amps används i större installationer.

Hitta rätt laddbox med Laddkollen – tre frågor ger ett konkret förslag

Vanliga frågor

Kan jag begära laddpunkt redan nu, innan 29 maj 2026?
Nej. Lagen träder i kraft den 29 maj 2026. Innan dess gäller nuvarande regler och hyresvärden behöver inte säga ja.

Måste jag ha elbil idag för att begära installation?
Lagen ställer inget krav på det – men syftet är att ge elbilsägare möjlighet att ladda. Inga tvister om detta har prövats ännu, det avgörs i praxis.

Kan hyresvärden ta betalt för administration?
Ja, men bara en skälig fast avgift. Du ska inte behöva betala mer än vad administrationskostnaden faktiskt uppgår till, och om kostnaden inte går att fastställa exakt gäller en skälighetsbedömning.

Vad händer om hyresvärden ignorerar min begäran?
Gör din begäran skriftlig – mejl räcker – och ha dokumentation. Om du inte får svar inom rimlig tid kan du ta ärendet till hyresnämnden.

Kan föreningen neka och i stället erbjuda en gemensam laddlösning?
Ja, om de har konkreta planer och kan erbjuda laddning inom rimlig tid kan det räknas som befogad anledning att avslå din individuella begäran. Det är en av de mer komplicerade frågorna som sannolikt avgörs i praxis.

Vilka lagar ändras?
12 kap. jordabalken (hyreslagen), bostadsrättslagen, anläggningslagen och lagen om förvaltning av samfälligheter.