Depåladdning för servicebilar skiljer sig från alla andra laddsituationer på en avgörande punkt: fordonen kommer hem ungefär samtidigt, står stilla samtidigt och ska vara laddade till samma klockslag nästa morgon.

Det låter enkelt men skapar den svåraste effektsituationen som finns. Tjugo servicebilar som alla kopplas in klockan sjutton drar en effekt som få fastigheter klarar. Samtidigt har ni fjorton timmar på er, vilket är gott om tid. Hela konsten i depåladdning ligger i att utnyttja tiden i stället för effekten.

Räkna på flottan av servicebilar, inte på en bil

Börja med det verkliga behovet. En servicebil som kör tolv mil om dagen behöver fylla på ungefär 30 kWh. Tjugo sådana bilar behöver alltså cirka 600 kWh under natten.

Med fjorton timmars stilleståndstid innebär det ett genomsnittligt effektbehov på drygt 40 kW för hela flottan. Det är hanterbart i de flesta fastigheter.

Utan styrning blir bilden en annan. Tjugo laddpunkter på 11 kW som alla startar samtidigt drar 220 kW. Skillnaden mellan 40 och 220 kW är skillnaden mellan en normal servis och en kostsam förstärkning.

Scenario Effektbehov Konsekvens
Alla laddar samtidigt, full effekt cirka 220 kW Ny servis, dyrt abonnemang
Utspritt över natten med styrning cirka 40 till 60 kW Ryms ofta i befintlig anläggning
Styrning plus batterilager lägre effekttopp Kapar toppar, kräver investering

Lastbalansering är inte ett tillval här

I en villa är dynamisk lastbalansering en bra idé. I en depå är den en förutsättning för att projektet ska gå ihop ekonomiskt.

Systemet mäter fastighetens totala uttag och fördelar tillgänglig effekt mellan de fordon som är inkopplade. Kommer alla in samtidigt laddar de långsamt parallellt. När de första blir fulla flyttas effekten automatiskt till de övriga.

Bra system låter er dessutom prioritera. Fordon som ska ut tidigt får effekt först, medan de som står till eftermiddagen laddar sist. Det kräver att ni kan koppla ett fordon till en prioritet, vilket i sin tur kräver behörighetshantering per laddpunkt.

Effekttoppen kostar mer än elen

Många upptäcker för sent att elnätsavgiften ofta styrs av det högsta uttaget, inte av den totala förbrukningen. En enda timme med hög samtidig laddning kan därför sätta abonnemangsnivån för en hel period.

Det är därför depåer allt oftare byggs med batterilager. Lagret laddas när uttaget är lågt och hjälper till när många fordon laddar samtidigt, vilket kapar toppen mot nätet.

Det är en investering som ska räknas hem, men den blir mer intressant ju större flottan är och ju hårdare fastigheten är belastad i övrigt. Räkna på båda alternativen innan ni bestämmer er.

AC eller DC för servicebilar i depån?

Grundregeln är att växelström räcker för fordon som står över natten.

Servicebilar och lätta lastbilar med batterier på 60 till 110 kWh laddas färdiga på en natt även med 11 eller 22 kW per punkt. Att bygga snabbladdning för fordon som ändå står stilla i fjorton timmar är att betala för effekt ni inte använder.

Undantagen finns dock. Har ni fordon som går i skift, vänder mitt på dagen eller kör oplanerade extrapass kan en eller ett par DC-punkter fungera som säkerhetsventil. Bygg då resten i AC och ha snabbladdning som komplement, inte som grundlösning.

Tunga fordon är en annan diskussion, med helt andra effektnivåer och ofta krav på egen nätanslutning.

Bygg för flottan ni har om fem år

Det vanligaste misstaget i depåprojekt är att dimensionera efter dagens antal elfordon.

Kabelkanalisation och kapacitet i marken kostar en bråkdel medan grävmaskinen ändå står där. Att komplettera i efterhand innebär ny upphandling, nytt markarbete och ny störning i verksamheten.

Praktisk tumregel: installera laddpunkter för dagens behov, men dra fram kapacitet och rör för minst dubbelt så många. Kontrollera samtidigt med elnätsbolaget vad er servis klarar och vad en framtida höjning skulle kosta, så att ni vet var taket ligger.

Debitering och uppföljning

I en depå med enbart egna fordon behöver ni sällan debitera någon, men ni behöver ändå mäta.

Mätning per laddpunkt ger underlag för att fördela kostnader mellan avdelningar, följa upp förbrukning per fordon och upptäcka fel. En laddpunkt som plötsligt levererar noll kilowattimmar är ett fel som annars upptäcks först när en chaufför står med tomt batteri.

Kör personalen hem fordonen och laddar där tillkommer frågan om ersättning för hemmaladdning, som vi gått igenom i vår artikel om att ladda tjänstebilen hemma.

Innan ni begär offert på laddning för servicebilar

Ta fram fyra uppgifter: antal fordon idag och om fem år, typisk daglig körsträcka, när fordonen kommer in och när de ska ut, samt vad fastighetens huvudsäkring är och hur belastad den är i övrigt.

Med det underlaget kan en leverantör dimensionera på riktigt i stället för att gissa. Räkna sedan på hela kostnaden, inte bara installationen, med hjälp av vår artikel om vad 20 laddpunkter kostar över fem år. Frågorna att ställa leverantören finns i tio frågor innan ni skriver avtal om laddning, och driftnivåerna i SLA för laddinfrastruktur.

Vanliga frågor om depåladdning

Behöver vi snabbladdning i depån?

Sällan. Fordon som står över natten laddas färdiga med 11 eller 22 kW. En eller ett par DC-punkter kan fungera som säkerhetsventil för skiftgående fordon, men inte som grundlösning.

Hur mycket effekt behöver anläggningen?

Betydligt mindre än summan av alla laddpunkter, förutsatt att ni har lastbalansering. Räkna på flottans totala energibehov delat på antalet timmar fordonen står stilla.

Varför är effekttoppen så viktig?

Elnätsavgiften styrs ofta av det högsta uttaget snarare än den totala förbrukningen. En enda timme med hög samtidig laddning kan därför sätta kostnadsnivån för en hel period.

Lönar sig batterilager i en depå?

Det beror på flottans storlek och hur belastad fastigheten är i övrigt. Lagret kapar effekttoppar mot nätet, men är en investering som ska räknas hem. Be om kalkyl på båda alternativen.

Hur mycket ska vi bygga ut för framtiden?

Installera för dagens behov men dra fram kapacitet och kabelrör för minst dubbelt så många laddpunkter. Markarbetet är billigt medan grävmaskinen står där och dyrt att göra om.

Vet du vilken laddbox som passar din bil?

Använd Laddkollen – välj din bil och få rätt laddbox, kabel och kontakttyp direkt.

Testa Laddkollen gratis →

Tyckte du att den här artikeln var värdefull?