Norge 96%, Danmark 77%, Sverige 36% – vad kan vi lära oss av grannarna?

Elbilsandelen i Sverige landade på 36,5 procent av nybilsförsäljningen 2025. Det är en ökning från 35 procent året innan, och i kombination med laddhybrider stod laddbara bilar för 63 procent av alla nyregistreringar – ett rekord. Det är bra.

Samtidigt: Norge avslutade 2025 med 95,9 procent elbilsandel. I december var siffran 97,6 procent. Danmark låg på 51,5 procent redan 2024 och är uppe i 77 procent hittills 2026. Skillnaderna är stora, och de beror inte på att norrmän och danskar är mer miljömedvetna än vi. De beror på hur systemen är utformade.

Vi på Laddboxgaraget tror på elektrifiering av transportsektorn. Det är grunden för allt vi gör. Därför är det relevant att titta på vad som faktiskt fungerar – och vad siffrorna säger om de val som gjorts.

– Redaktionen, Laddboxgaraget

Vad Norge faktiskt gjorde – och hur länge

Det norska systemet är inte ett enskilt bidrag. Det är ett skatteundantag som byggts upp under mer än 20 år och som hållits i kraft oavsett vad som hänt politiskt i landet. Köpte du en elbil under 500 000 norska kronor 2025 betalade du ingen moms alls – 25 procents moms som helt enkelt försvann. På en bil till 400 000 kronor handlar det om runt 100 000 kronor i skillnad jämfört med en fossil bil.

Utöver momsbefrielsen har norska elbilar länge sluppit registreringsavgift – en avgift som på en vanlig bensinbil i genomsnitt låg på 180 000 norska kronor 2024. Lägg till rabatterade vägavgifter, fri parkering i många kommuner och lägre färjepriser, och ekonomin för att välja elbil framstår som uppenbar.

Det är inte magi. Det är konsekvens och långsiktighet. Nu när elbilsandelen nått 96 procent börjar Norge fasa ut stöden gradvis. Momsfriheten trappas ned: gränsen sänks från 500 000 till 300 000 kronor 2026, och full moms på elbilar planeras till 2028. Det sker i en marknad där övergången redan är i det närmaste genomförd.

Danmark: från 20 till 77 procent på fyra år

Danska siffror är svåra att blunda för. 2022 var elbilsandelen 19,6 procent. 2023: 36,1 procent. 2024: 51,5 procent – för första gången fler elbilar än bensinbilar i nybilsförsäljningen. Idag 2026: 77 procent.

Bakgrunden är ett klimatavtal från december 2020 som skapade stora avgiftsrabatter på elbilar och laddhybrider. Systemet var förutsägbart, det kommunicerades tydligt, och bilhandlare och konsumenter kunde planera efter det. Resultatet syns i statistiken.

Branschorganisationen Mobility Denmark förutspådde redan i januari 2025 att minst 70 procent av nybilsförsäljningen 2025 skulle bli elbilar. De fick rätt. Nu har Danmark mer än 596 000 elbilar på vägarna – var femte bil i landet är elektrisk.

Sverige: privatmarknaden är nyckeln

Det som sticker ut i den svenska statistiken är inte totalsiffrorna – det är uppdelningen mellan företag och privatpersoner. Företagsleasing av elbilar fungerar väl i Sverige tack vare förmånsvärdesreglerna. Privatmarknaden är en annan historia.

Andelen elbilsköp bland privatpersoner var 51 procent 2022 – och sjönk till 30 procent 2023, där den sedan låg stilla under 2024. Det är en minskning med 21 procentenheter på två år, enligt SCB. 2025 vände det upp igen med 8 procent tillväxt på privatmarknaden, vilket är ett positivt tecken. Men gapet mot grannländerna förklaras till stor del av att den svenska privatmarknaden bromsat in när den norska och danska accelererat.

Land	Elbilsandel 2022	Elbilsandel 2024	Elbilsandel 2025/2026	Viktigaste styrmedel
Norge	~79%	~90%	95,9%	Momsbefrielse + ingen registreringsavgift, >20 år
Danmark	19,6%	51,5%	70-77%	Avgiftsrabatter från klimatavtal 2020
Sverige	~32%	35%	36,5%	Malus kvar, bonus borttagen nov 2022

Det nya svenska bidraget – vem kan egentligen få det?

Sverige har sedan 2026 elbilspremien – ett bidrag på upp till 46 800 kronor (64 800 med starttillägg) riktat till hushåll med lägre inkomst på landsbygden. Tanken är rätt: det är i glesbygden man verkligen är beroende av bil och där kollektivtrafiken inte är ett alternativ.

Kriterierna är dock stränga. Du måste bo i en godkänd kommun med dålig kollektivtrafik. Ingen i hushållet får betala statlig inkomstskatt. Hushållets inkomst får inte överstiga 80 procent av rikssnittet. Du får inte ha ägt eller leasat en elbil de senaste 12 månaderna. Och bilen får inte kosta mer än 450 000 kronor.

Det gör premien relevant för en specifik målgrupp – men den når inte det breda mellanskiktet av hushåll i halvstora städer och pendlingskommuner som varken bor i storstad eller glesbygd, och som inte heller har låg nog inkomst för att kvalificera sig. Jämfört med Norges momsbefrielse – som gäller alla köpare utan behovsprövning – är räckvidden begränsad.

Vill du se om du kan få elbilspremien? Vi har byggt ett verktyg där du söker på din kommun och ser direkt vad som gäller. Kolla elbilspremien här.

Bensinpriset 2026 – ett nytt argument för elektrifiering

Konflikten i Mellanöstern och de störningar som uppstått kring Hormuzsundet har fått oljepriset att stiga kraftigt – från runt 70 dollar per fat till över 140 dollar sedan konflikten bröt ut i mars 2026. Det märks vid svenska bensinstationer.

Dieselpriset har stigit med runt 38 procent sedan konfliktens start och ligger nu på över 23 kronor litern. Bensinen är uppe i runt 19 kronor, och råvaruanalytiker pekar mot 25-30 kronor mot sommaren om konflikten fortsätter. Riksbanken har varnat för ökad inflation.

Det här förändrar kalkylen för alla som ännu inte gjort bytet. En elbil som laddar hemma på natten till 1-2 kronor per kWh – vilket i praktiken ger en rörlig kostnad på 15-30 öre per kilometer – jämförs nu med bensin- och dieselkostnader som ökar för varje vecka. Energioberoende från fossila bränslen är inte längre ett abstrakt klimatargument. Det är en konkret ekonomisk fördel som syns på kontoutdraget varje månad.

Vad siffrorna säger oss

Det finns ett tydligt mönster i de länder som lyckas bäst med elektrifiering: förutsägbara system som gäller under tillräckligt lång tid för att konsumenter och bilhandlare ska kunna planera efter dem. Norge höll sitt system i mer än 20 år. Danmark kommunicerade tydligt vad som gällde och höll kursen.

Sverige är inte på väg bakåt. 2025 var ett bättre år än 2024, privatmarknaden växer igen och laddinfrastrukturen byggs ut. Men gapet till grannarna är realt, och det förklaras bäst av att andra länder haft mer stabila och breda system under en längre period.

Vi tror att elektrifiering av transportsektorn är rätt väg – för klimatets skull, för energioberoendets skull, och för privatekonomins skull. Vad grannländerna visar är att när ekonomin stämmer för konsumenten, väljer de flesta rätt. Det är den lärdomen som är värd att ta med sig.

– Redaktionen, Laddboxgaraget