Äga laddinfrastrukturen eller köpa laddning som tjänst?

När en förening eller ett företag ska bygga laddinfrastruktur finns två grundläggande vägar. Antingen äger ni anläggningen själva och köper drift som en tjänst ovanpå, eller så låter ni en extern aktör äga och driva allt medan ni upplåter ytan.

Båda modellerna fungerar. Valet av laddinfrastruktur handlar inte om vilken som är bäst i allmänhet, utan om hur mycket kapital, ansvar och kontroll ni vill ta på er.

De två modellerna

	Äga själv	Laddning som tjänst
Investering	Ni betalar hela installationen	Låg eller ingen investering
Ägande av hårdvara	Ni	Leverantören
Löpande kostnad	Backend, service, el	Månadsavgift eller andel av intäkt
Intäkt från laddning	Tillfaller er	Delas eller tillfaller leverantören
Ansvar vid fel	Ni beställer och betalar	Ingår normalt i avtalet
Bidrag	Ni kan söka Ladda bilen	Söks normalt inte av er
Avtalslängd	Ingen bindning	Ofta fem till tio år
Flexibilitet att byta	Hög med öppen OCPP	Låg under avtalstiden

När det lönar sig att äga sin laddinfrastruktur

Att äga sin laddinfrastruktur passar er som har kapital eller kan låna billigt, och som vill ha kontroll över både kostnad och framtida utveckling.

Fördelarna är påtagliga. Naturvårdsverkets bidrag Ladda bilen täcker upp till 50 procent av kostnaden, dock högst 15 000 kronor per laddpunkt, vilket sänker investeringen kraftigt. Ni bestämmer själva vilken prismodell som gäller mot de boende, och ni kan byta driftleverantör när avtalet löper ut utan att röra hårdvaran, förutsatt att boxarna har fullt stöd för öppen OCPP.

Nackdelen är att ansvaret är ert. Går en box sönder är det ni som beställer och betalar reparationen. Behöver anläggningen byggas ut är det er investering. Och någon i styrelsen eller organisationen måste faktiskt hantera frågan över tid.

Det här passar oftast bostadsrättsföreningar med rimlig ekonomi och en styrelse som klarar att förvalta anläggningen, samt företag som ändå äger sin fastighet.

När tjänstemodellen är bättre

Att köpa laddning som tjänst innebär att en extern aktör bekostar, äger och driver anläggningen. Ni upplåter parkeringsytan och slipper både investering och drift.

Fördelen är att tröskeln försvinner. En förening utan utrymme i budgeten, eller ett företag som hyr sina lokaler och inte vill investera i någon annans fastighet, kan komma igång utan kapitalinsats. Fel och service ingår normalt, vilket tar bort en förvaltningsbörda.

Nackdelen är kostnaden över tid och bindningen till en leverantör av laddinfrastruktur. Leverantören ska ha tillbaka sin investering, vilket sker antingen genom ett högre pris per kilowattimme mot användarna eller genom en löpande avgift. Avtalen är ofta långa, och under den tiden är valet låst.

Det här passar er som hyr fastigheten, saknar investeringsutrymme, eller vill ha ett tydligt avgränsat ansvar utan att lägga styrelsetid på laddning.

Frågorna som avgör valet

Fem frågor brukar leda fram till rätt val av laddinfrastruktur.

Äger ni fastigheten? Hyr ni är tjänstemodellen ofta det enda rimliga, eftersom en investering i någon annans fastighet sällan går att räkna hem.

Har ni investeringsutrymme? Med bidraget inräknat blir egen investering ofta billigare på sikt, men den kräver likviditet nu.

Hur länge stannar ni? Ett företag med tre år kvar på hyresavtalet bör inte investera i en anläggning som betalar sig på åtta.

Vill ni sätta priset? Egen anläggning betyder att ni bestämmer vad laddningen kostar de boende eller anställda. I tjänstemodellen är det ofta leverantörens beslut.

Vem har tid? Egen anläggning kräver en ansvarig person över tid. Finns ingen sådan är en tjänst ofta bättre än en anläggning som ingen förvaltar.

Detta ska stå i avtalet om laddinfrastruktur

Kräv öppen OCPP i hårdvaran. Det är skillnaden mellan att kunna byta driftleverantör och att vara bunden till en aktör oavsett vad avtalet säger. Vi har gått igenom det i vår artikel om backend-plattformar för laddstationer.

Reglera vad som händer vid avtalets slut i tjänstemodellen. Övergår anläggningen till er, monteras den ner, eller ska ni lösa ut den? Till vilket pris? Det är den enskilt viktigaste punkten och den som oftast är otydlig.

Definiera servicenivån. Vilken svarstid gäller vid fel, hur många laddpunkter får vara ur funktion, och vad händer om nivån inte hålls?

Bestäm vem som äger administratörsbehörigheten till boxarna. Utan den kan ni varken byta plattform eller hantera behörigheter själva.

Innan ni går vidare är det värt att räkna på helheten. Vi har brutit ner alla poster i vår artikel om vad 20 laddpunkter kostar över fem år, och bidragsansökan kan ni förbereda gratis i vårt verktyg för Ladda bilen.

Vanliga frågor om att äga eller hyra laddinfrastruktur

Kan vi söka bidrag om en extern aktör äger anläggningen?

Normalt inte. Ladda bilen söks av den som investerar i laddpunkterna. Äger leverantören anläggningen är det inte er investering, vilket är en viktig del av kalkylen.

Vad är billigast på sikt?

Egen anläggning blir oftast billigare över tid, särskilt med bidraget inräknat, eftersom ingen mellanhand ska ha avkastning. Tjänstemodellen är billigast i början och kräver ingen investering.

Hur långa är avtalen i tjänstemodellen?

Ofta fem till tio år, eftersom leverantören behöver tid att räkna hem sin investering. Kontrollera alltid vad som händer med anläggningen när avtalet löper ut.

Kan vi byta leverantör om vi äger boxarna?

Ja, om hårdvaran har fullt stöd för öppen OCPP och ni har administratörsbehörighet. Utan det kan ni vara bundna i praktiken även om ni äger utrustningen.

Vilken modell passar en hyrd lokal?

Oftast laddning som tjänst, eftersom en investering i en fastighet ni inte äger sällan går att räkna hem, särskilt om hyresavtalet är kortare än anläggningens livslängd.